Andelen handläggare inom socialtjänsten som har socionomutbildning och minst tre respektive mer än fem års erfarenhet av barnutredningar har ökat. Trenden ses från 2020 till 2022, enligt data från öppna jämförelser som sammanställts i årets lägesrapport. I rapporten framgår också att tillgången varierar över landet, och är högre i större kommuner än i mindre.

Sammantaget är kompetensförsörjningen inom socialtjänsten stabil, men det kvarstår utmaningar att behålla och rekrytera personal.

– Det är positivt att andelen handläggare med erfarenhet av barnutredningar har ökat över tid, och det är viktigt att den utvecklingen fortsätter. Med rätt kompetens och erfarenhet växer förutsättningarna för att handläggare ska kunna bidra till insatser av god kvalitet för barnet. Socialtjänstens uppdrag blir alltmer komplext, och speciella krav ställs även på dem som handlägger ärenden som berör barn, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

– Samtidigt rapporterar kommuner om att det kvarstår utmaningar att behålla och rekrytera personal. Framför allt märks detta i kommuner med mindre tätorter och landsbygdskommuner. Det krävs fortsatt arbete, lokalt och nationellt, med kompetensförsörjningen liksom med förtroendet och förutsättningarna för socialtjänsten.

Över 50 000 barn i familjer med långvarigt bistånd

Antalet barn i familjer med långvarigt bistånd låg 2021 på drygt 50 000. Av samtliga barn i biståndshushåll lever drygt två av fem barn, 43 procent, i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, enligt data från 2021.

– Det har synts en minskning av antalet biståndstagare totalt sett, även barnfamiljer. Antalet barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd fortsätter dock över tid att ligga kvar på liknande nivåer som tidigare. Med de ekonomiska och finansiella problem som Sverige nu har finns risk att gruppen ökar, vilket gör att utsatta familjer och barn riskerar att drabbas hårdare, säger Olivia Wigzell.

Positivt om samverkan

Inom ramen för lägesrapporten har en intervjuundersökning om samverkan kring barn och unga genomförts med enhetschefer inom socialtjänsten, poliser, representanter för elevhälsan samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Utifrån intervjuundersökningen framgår att de flesta är positiva till både hur den interna samverkan mellan den sociala barn- och ungdomsvården och andra delar av socialtjänsten fungerar, liksom den externa samverkan med exempelvis polisen, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.

– De framgångsfaktorer som beskrivs när det gäller den externa samverkan är tydliga rutiner kring samverkan, etablerade relationer och en gemensam målbild för barnen och ungdomarna, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.

Samtidigt beskrivs att verksamheterna har kommit olika långt med att få in barnens perspektiv i samverkan.

– Inom vissa verksamheter är det en självklarhet, medan andra saknar rutiner för hur barnperspektivet ska implementeras. Det finns också andra utmaningar för samverkan, till exempel personalbrist, tidsbrist, oklar ansvarsfördelning, sekretessregler och skillnader i verksamheters kultur, säger Stina Hovmöller.