Socialstyrelsen har analyserat munhälsoutvecklingen hos barn i förskoleålder 2013–2019. Generellt är munhälsan hos barn i Sverige god och den har förbättrats över tid, men ett trendbrott bland sexåringar uppmärksammades 2013.

Resultaten från Socialstyrelsens analys visar att munhälsan sedan försämrats fram till 2019 och inte återhämtat sig ännu.

–23 procent av alla sexåringar i undersökningen hade karies år 2019 att jämföra med 21 procent 2013. Något fler pojkar än flickor drabbas, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir, odontologiskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

De senaste åren verkar kariesutvecklingen dock ha stannat av och 2020 och 2021 visar mätningarna på vissa förbättringar i munhälsan.

– Men dessa resultat måste samtidigt tolkas med försiktighet eftersom pandemin har haft effekter på tandvårdsbesöken, och det gjorts färre besök under den här perioden. De långsiktiga effekterna av inställda undersökningar kvarstår att se, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir.

Socialstyrelsens analys visar också att vissa grupper drabbas hårdare än andra. Bland faktorerna som påverkar tandhälsan finns föräldrarnas och barnens födelseland, socioekonomiska faktorer, föräldrarnas munhälsa samt föräldrarnas tandvårdskontakt.

– Barn till föräldrar som är utlandsfödda har till exempel nästan tre gånger så hög risk att ha karies vid sex års ålder jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Analysen visar att även exempelvis låg inkomst och kort utbildning ökar risken, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir.

Skillnader har ökat

Rapporten visar också att antalet tandvårdsundersökningar generellt minskat något över tid och att frekvensen skiljer sig åt mellan regionerna. Även skillnaden mellan de sexåringar som har bäst och sämst munhälsa har ökat över tid. Till exempel har gruppen med sämst munhälsa vuxit. 2019 hade 1,2 procent av sexåringarna, eller 1 200 barn, 10 eller fler kariesskadade tänder. Det är en ökning jämfört med 2013 då siffran låg på 0,8 procent.

– De här barnen har en mycket allvarlig kariessituation, då minst hälften av deras tänder har kariesskador. Ett barn som har utvecklat karies tidigt i livet löper risk för sämre munhälsa och ökat behov av tandvård genom hela livet, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir.

I arbetet med analysen har det visat sig att barn som löper risk att få karies, men inte fått de första kariesskadorna, inte får lika täta kontroller eller omfattande förebyggande insatser som de barn som redan fått kariesskador.

– Vi har därför sett ett behov av att tandvården utvecklar sitt arbete med att bedöma risken för karies redan i förväg. Vi ser också att det är viktigt att stötta familjer och stimulera goda vanor i hemmet. Detta skulle kunna göras i utökad samverkan med barnhälsovården och andra aktörer som skola och förskola för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete, säger Kristin Larsson, projektledare och utredare på Socialstyrelsen.