Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – information till patienter och närstående

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer om palliativ vård. Palliativ vård är inte bara aktuellt när döden är nära. Du som har en livshotande sjukdom kan få bra stöd redan tidigt, gärna samtidigt med behandling som kan förlänga livet. Det handlar om att lindra lidandet och få må så bra det går.

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att veta för dem som bestämmer över vården och socialtjänsten. Därför beskrivs kanske inte just den vård som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades i december 2025. Vi uppdaterar dem i slutet av 2026, när vi har tagit emot synpunkter på den första versionen.

Några centrala budskap

Vi ger 9 rekommendationer till beslutsfattare och chefer i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:

Fler än idag behöver få palliativ vård

Många arbetar för att förbättra den palliativa vården, men idag finns flera orättvisor. Det är viktigt att du som behöver det får palliativ vård oavsett:

  • Ålder: Både barn och vuxna i alla åldrar kan behöva palliativ vård.
  • Sjukdom: Fler personer med till exempel hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar behöver få palliativ vård. Idag är det lättare att få palliativ vård om man har cancer.
  • Vårdform: Palliativ vård behöver finnas överallt där människor med livshotande sjukdomar får vård – till exempel både på sjukhusen och i hemmet.
  • Bostadsort: Palliativ vård behövs i hela Sverige. Idag är det svårare att få bra vård på vissa platser.

Personalen ska fråga vad du behöver

Om du får vård för en livshotande sjukdom behöver personalen fråga vad du behöver och vill. Du ska kunna få prata med personal om frågor som:

  • Vad vet du om din sjukdom, och vad vill du veta? Vad vet dina närstående?
  • Vad är viktigt för dig och dina närstående under sjukdomstiden? Vad är viktigt om döden närmar sig?
  • Vilken typ av stöd skulle du vilja ha? Känner du till att du alltid har rätt att avstå från vård?
  • Vem vill du ska föra din talan om du inte kan göra det själv?

Sådana här samtal ska du kunna ha flera gånger under sjukdomstiden. Du bör också regelbundet få beskriva hur du mår på en skala, till exempel:

  • Har du ont? Hur ont?
  • Är du orolig? Hur orolig?
  • Känner du dig ensam? Hur ensam?

Med hjälp av samtalen kan du och personalen tillsammans planera för din vård.

Du är en del av ett team

Teamarbete är en viktig del av den palliativa vården. Personal med olika kunskaper behöver samarbeta med dig och dina närstående. Vilka som ingår i teamet och hur de samarbetar kan se olika ut.

Dina närstående kan behöva eget stöd

Det är viktigt att dina närstående får eget stöd från vården eller socialtjänsten, om de behöver det. De kan till exempel få hjälp att

  • hantera oro eller ångest
  • hålla kontakt med vårdpersonal om du inte kan göra det själv
  • hantera sorgen när du har dött.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi kommer att utvärdera hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten följer riktlinjerna om palliativ vård. Våra utvärderingar riktar sig till beslutsfattare och pekar på vad som behöver förbättras.

Kontakt

Birgitta Pleijel, rekommendationer

Kontakt

Thomas Malm, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefon: 075-247 40 60
Publicerad: