Nationella stödet för kompetensförsörjning
Socialstyrelsen stödjer arbetet med kompetensförsörjning på flera sätt:
- vi fördelar och betalar ut medel för att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården
- vi visualiserar data och tillgängliggör statistik om legitimerad personal
- vi samlar centrala slutsatser om persnalförsörjningen i nationella planeringsstödets årliga rapport
- vi stödjer regionernas systematiska lärande för en stärkt kompetensförsörjning
- vi tar fram kortare analyser, PM med mera för att belysa viktiga insikter om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård.
På den här sidan ger vi en samlad bild av hur Socialstyrelsen arbetar med dessa frågor.
Uppdrag att fördela och betala ut medel för en stärkt kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp medel till kommunerna och regionerna i syfte att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska också analysera utvecklingen, bidra till gemensamma nationella lägesbilder och stödja en samordnad och långsiktigt hållbar utveckling av kompetensförsörjningen.
I uppdraget finns ett antal fokusområden, däribland utvecklingen av hållbara utbildningsstrukturer hos sjukvårdshuvudmän och vårdgivare, kompetensförsörjning inom cancerområdet samt utveckling av statistik för att kunna utveckla, analysera och följa upp kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Mer information finns på sidan Statsbidrag för kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården:
Statsbidrag för kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
Visualisering av statistik om legitimerad personal
Sedan tidigt 2000-tal har Socialstyrelsen tagit fram statistik om legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Statistiken har förfinats med åren och kan användas för att ge en samlad bild av situationen i vården och visar skillnader i var den legitimerade personalen återfinns geografiskt och per vårdform. Kunskapen om var i systemet som personalen finns kan användas vidare för analys och förståelse för hur vårdens förutsättningar att tillgodose vårdbehov ser ut.
I vårt analysverktyg kan du fördjupa dig i trender i tillgången på personal för olika yrkesgrupper och i olika län eller sjukvårdsregioner.
Visualisering av tillgången på legitimerad personal
Om statistiken
Statistiken bygger i dag på en sammanslagning av uppgifter om legitimerad personal från Socialstyrelsens register Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (HOSP) och Statistiska centralbyråns (SCB) olika register, framför allt om befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Nationella planeringsstödet
Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag.
Nationella planeringsstödet (NPS) 2026 består av tre olika underlag:
- rapporten Nationella planeringsstödet 2026
- fördjupningsrapporten Trender och trendbrott i tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
- uppdaterad statistik om legitimerad personal i analysverktyget på webben.
De tänkta användningsområdena för rapporterna och analysverktyget skiljer sig delvis åt. Den första rapporten beskriver varför tillgång och efterfrågan på personal behöver förstås utifrån komplexiteten i systemet som helhet. Fördjupningsrapporten innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen av tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal och specialistläkare. Slutligen gör analysverktyget det möjligt för användare att ta fram statistik om tillgången på personal för eget bruk och fördjupa sig inom olika områden.
Nationella planeringsstödet 2025 finns också presenterat på den här sidan. Rapporter från tidigare år finns att hitta på sidan Publikationer och material.
Insatser som stödjer ett effektivt nyttjande av personalresurser
Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra fortsatta insatser för att stödja ett effektivt nyttjande av hälso- och sjukvårdens personalresurser ur ett nationellt perspektiv. Arbetet syftar till att utveckla metoder och arbetssätt som stärker systemövergripande lärande, samverkan och långsiktig utveckling i frågor som rör kompetensförsörjning och personalplanering.
Utgångspunkten är att många av vårdens utmaningar är komplexa, kontextberoende och påverkas av förhållanden på flera nivåer i systemet samtidigt. Därför bedrivs arbetet i nära samverkan med huvudmän, professionsorganisationer och andra berörda aktörer. Arbetet fokuserar särskilt på frågor där ansvar, resurser och lösningar sträcker sig över organisationsgränser och systemnivåer. Genom gemensam analys, erfarenhetsutbyte och praktisk prövning av nya arbetssätt utvecklas kunskap om hur kompetensförsörjningsutmaningar kan förstås och hanteras utifrån lokala förutsättningar och ett bredare systemperspektiv.
Rapporterna nedan beskriver de metoder, erfarenheter och lärdomar som har vuxit fram genom arbetet. De visar hur lärande, samverkan och ett systemperspektiv kan bidra till ett mer effektivt och behovsanpassat nyttjande av personalresurser samt skapa bättre förutsättningar för långsiktig utveckling, kompetensförsörjning och personalplanering. Arbetet synliggör också hur beroenden mellan olika delar av systemet påverkar möjligheterna att hantera kompetensförsörjningsutmaningar och hur dessa ofta uppstår i gränssnitten mellan verksamheter, organisationer och systemnivåer.
Rapporter
Från data till insikter - för en mer lärande hälso- och sjukvård
Inom ramen för våra uppdrag tar vi fram både rapporter, kortare PM och policy briefs. Vi har också vissa avgränsade regeringsuppdrag som inte faller in under rubrikerna ovan.
Slutsatser och budskap i dessa publikationer kan bidra till insikter om hälso- och sjukvårdens tillstånd och behov. På så vis kan de också bidra till en mer ändamålsenlig styrning av hälso- och sjukvården och stärka en hållbar kompetensförsörjning.