Nationella stödet för kompetensförsörjning

Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med kompetensförsörjning behöver i hög grad handla om att använda den personal som redan finns på ett mer ändamålsenligt och hållbart sätt, snarare än att utgå från antaganden om en kraftigt ökad tillväxt av antalet yrkesverksamma.

Socialstyrelsen stödjer arbetet med kompetensförsörjning på flera sätt:

  • vi fördelar och betalar ut medel för att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården
  • vi visualiserar data och tillgängliggör statistik om legitimerad personal
  • vi samlar centrala slutsatser om persnalförsörjningen i nationella planeringsstödets årliga rapport
  • vi stödjer regionernas systematiska lärande för en stärkt kompetensförsörjning
  • vi tar fram kortare analyser, PM med mera för att belysa viktiga insikter om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård. 

På den här sidan ger vi en samlad bild av hur Socialstyrelsen arbetar med dessa frågor.

Uppdrag att fördela och betala ut medel för en stärkt kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp medel till kommunerna och regionerna i syfte att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska också analysera utvecklingen, bidra till gemensamma nationella lägesbilder och stödja en samordnad och långsiktigt hållbar utveckling av kompetensförsörjningen.

I uppdraget finns ett antal fokusområden, däribland utvecklingen av hållbara utbildningsstrukturer hos sjukvårdshuvudmän och vårdgivare, kompetensförsörjning inom cancerområdet samt utveckling av statistik för att kunna utveckla, analysera och följa upp kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

Mer information finns på sidan Statsbidrag för kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården:

Statsbidrag för kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården

Visualisering av statistik om legitimerad personal

Sedan tidigt 2000-tal har Socialstyrelsen tagit fram statistik om legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Statistiken har förfinats med åren och kan användas för att ge en samlad bild av situationen i vården och visar skillnader i var den legitimerade personalen återfinns geografiskt och per vårdform. Kunskapen om var i systemet som personalen finns kan användas  vidare för analys och förståelse för hur vårdens förutsättningar att tillgodose vårdbehov ser ut.

I vårt analysverktyg kan du fördjupa dig i trender i tillgången på personal för olika yrkesgrupper och i olika län eller sjukvårdsregioner.

Visualisering av tillgången på legitimerad personal 

Om statistiken

Statistiken bygger i dag på en sammanslagning av uppgifter om legitimerad personal från Socialstyrelsens register Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (HOSP) och Statistiska centralbyråns (SCB) olika register, framför allt om befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

Nationella planeringsstödet

Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag.

Nationella planeringsstödet (NPS) 2026 består av tre olika underlag:

  • rapporten Nationella planeringsstödet 2026
  • fördjupningsrapporten Trender och trendbrott i tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 
  • uppdaterad statistik om legitimerad personal i analysverktyget på webben.

De tänkta användningsområdena för rapporterna och analysverktyget skiljer sig delvis åt. Den första rapporten beskriver varför tillgång och efterfrågan på personal behöver förstås utifrån komplexiteten i systemet som helhet. Fördjupningsrapporten innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen av tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal och specialistläkare. Slutligen gör analysverktyget det möjligt för användare att ta fram statistik om tillgången på personal för eget bruk och fördjupa sig inom olika områden.

Nationella planeringsstödet 2025 finns också presenterat på den här sidan. Rapporter från tidigare år finns att hitta på sidan Publikationer och material.

Publikationer och material

Nationella planeringsstödet 2026
Nationella planeringsstödet 2025 - Delrapporter 1-4

Insatser som stödjer ett effektivt nyttjande av personalresurser

Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra fortsatta insatser i form av ett pilotarbete för att utveckla metoder som stödjer ett effektivt nyttjande av hälso- och sjukvårdens personalresurser ur ett nationellt perspektiv. Arbetet ska syfta till att etablera ett nationellt lärandesystem som främjar effektiv personalplanering. Detta ska ske i samråd med ett urval av huvudmän och berörda aktörer. 

Metoderna som används bygger på erfarenheter av arbete med Human Learning systems i Storbritannien och är i samarbete med WHO Europa utvecklade för att anpassas till en svensk kontext. Utgångspunkten för detta arbete beskrivs i Socialstyrelsens rapport Metoder för att arbeta med lärande för ett effektivt nyttjande av personalresurser utifrån ett nationellt perspektiv.

Rapporten beskriver hur lärandesystem som metod kan användas för att främja ett effektivt och behovsbaserat nyttjande av personalresurser i hälso- och sjukvården utifrån ett nationellt perspektiv.

Rapport

Från data till insikter - för en mer lärande hälso- och sjukvård

Inom ramen för våra uppdrag tar vi fram både rapporter, kortare PM och policy briefs. Vi har också vissa avgränsade regeringsuppdrag som inte faller in under rubrikerna ovan.

Slutsatser och budskap i dessa publikationer kan bidra till insikter om hälso- och sjukvårdens tillstånd och behov. På så vis kan de också bidra till en mer ändamålsenlig styrning av hälso- och sjukvården och stärka en hållbar kompetensförsörjning.

Rapport om framtagande av riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda och lämna förslag på riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården. Berörda yrkesgrupper är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, distriktssköterskor, psykologer samt ST-läkare i allmänmedicin.

Uppdraget slutredovisas till regeringen senast 31 maj och delredovisades i december 2025.

Delredovisning

Studier om mobilitet och avhopp i vårdprofessioner

Socialstyrelsen tar tillsammans med Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet fram nya studier som mobilitet och avhopp inom högskolan eller i yrkeslivet för vissa vårdprofessioner. Studierna är tänkta att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar förutsättningarna för kontinuitet och personalplanering i hälso- och sjukvården.

Flyttmönster bland nyexaminerade sjuksköterskor

Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser år 2020-2022

Del av EU-projekt

Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.

EU-projektet HEROES (informationen är på engelska)

Senast uppdaterad:
Publicerad: