Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär – information till patienter
Alla som har eller har haft mens går igenom klimakteriet, och det kan pågå under några månader upp till flera år. En del känner knappt av det, andra påverkas mycket. Klimakteriet är inte en sjukdom, men det kan vara jobbigt på olika sätt, så det är viktigt att veta att det finns hjälp att få.
Här är några vanliga symtom som du kan vara uppmärksam på: värmevallningar, oregelbundna blödningar, humörsvängningar, sömnproblem, minskad sexuell lust.
Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att veta för dem som bestämmer över vården. Därför får du kanske inte svar på just dina frågor om klimakteriet, men du får veta vad beslutsfattarna behöver prioritera utifrån dessa riktlinjer.
Riktlinjerna publicerades i oktober 2025. De är Socialstyrelsens första nationella riktlinjer om klimakteriebesvär.
Några centrala budskap
Vi ger 11 rekommendationer till beslutsfattare och chefer i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Du ska få hjälp av kunnig personal
Det är inte alltid lätt att veta vad olika typer av besvär beror på. Du kanske söker vård för sömnproblem, nedstämdhet eller ledvärk. Det är viktigt att personalen du möter ställer frågor, lyssnar och tar dina problem på allvar.
Samtalen kan handla om olika typer av behandlingar, men även om vad du själv kan göra för att minska dina besvär och förbättra din livskvalitet, som egenvård, sömn och fysisk aktivitet. Ni kan också prata om hur stress, alkohol- och tobaksvanor påverkar måendet.
Du ska få stöd av kunnig personal när du vänder dig till exempelvis barnmorskemottagningen, vårdcentralen eller en gynekolog.
Många blir hjälpta av hormonell behandling
Det finns flera olika behandlingar som lindrar vid klimakteriebesvär. Vi vet att många blir hjälpta av systemisk menopausal hormonell behandling (MHT), men en del kan känna sig oroliga för biverkningar. Därför är det viktigt att den du möter i vården tar sig tid och bemöter din eventuella oro med saklig och väl anpassad information. Du och din läkare reder tillsammans ut vilken typ av behandling som passar just dig.
Har din mens slutat före 45 års ålder?
Kontakta din vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om din mens upphör innan du fyllt 45 år, utan uppenbar anledning. Mensen kan upphöra för att produktionen av östrogen i äggstockarna minskat tidigare än vanligt. Då är det viktigt att du får behandling så tidigt som möjligt, för att förebygga framtida hälsoproblem, som benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.
Mensen kan också upphöra för att dina äggstockar har opererats bort, för att du får behandling för någon sjukdom eller om du använder vissa hormonella preventivmedel. Prata med din läkare om vilket behandlingsalternativ som är aktuellt för just dig beroende på varför mensen har upphört.
Hur följs riktlinjerna upp?
Vi kommer att utvärdera hur hälso- och sjukvården följer riktlinjerna om klimakteriebesvär. Våra utvärderingar riktar sig till beslutsfattare och pekar på vad som behöver förbättras.
Mer hos oss
Nationella riktlinjer:klimakteriebesvär
Mer hos andra
Läkemedelsverket ger behandlingsrekommendationer om läkemedel till läkare. De ger bland annat rekommendationer för läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal hormonbehandling.
Läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal hormonbehandling (MHT) – behandlingsrekommendation