Nationellt utvecklingsteam för barn- och ungdomspsykiatrin

KvIPS utgår från en modell som har använts inom barn- och ungdomspsykiatriska vården internationellt. Modellen stödjer en systematisk utvecklingsarbete och bygger på två huvudsakliga delar:

1. Självskattning utifrån ett antal gemensamma parametrar.
2. Verksamhetsbesök med erfarenhetsutbyte mellan medarbetare från olika mottagningar.

Självskattningen ger respektive verksamhet underlag för att identifiera och följa upp utvecklingsområden och genomförs helst med hela medarbetargruppen. Den KvIPS-modell som utvecklingsteamet erbjuder har anpassats till Sverige och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård.

Mottagningarna besöker varandra

Stödet i KvIPS-modellen genomförs som ett pilotarbete under ett års tid med sex pilotverksamheter.

Varje deltagande mottagning har ett lokalt KvIPS-team där olika yrkesgrupper finns representerade. Det lokala KvIPS-teamet ansvarar för att ta emot andra deltagande verksamheter vid ett besök samt att besöka de övriga pilotverksamheterna. Under besöken deltar även en patient-, brukar- eller anhörigrepresentant.

Efter ett år har varje deltagande verksamhet

• genomfört självskattning
• varit värd för ett verksamhetsbesök
• besökt fyra andra mottagningar.

Dessutom bjuds de lokala KvIPS-teamen in till en nätverksträff för att lära av varandra och utvärdera KvIPS-modellen. Det sker efter att alla pilotregioner har tagit emot ett besök samt besökt en annan verksamhet.

Under pilotarbetet deltar även delar av det nationella utvecklingsteamet som stöd för deltagarna samt för att kunna utvärdera och förbättra stödet löpande.

Det ökade trycket på barn- och ungdomspsykiatrin har gjort det svårare att fördela resurserna efter behov. Flera verksamheter efterfrågar därför ett nationellt stöd för hur prioriteringar ska göras. Socialstyrelsen tar nu fram ett nationellt prioriteringsstöd som ska hjälpa BUP-verksamheter att bedöma vårdbehov på ett mer likvärdigt sätt.

En expertgrupp från barn- och ungdomspsykiatrin med representanter från samtliga sex sjukvårdsregioner kommer tillsammans med nationella utvecklingsteamet och Prioriteringscentrum arbeta med att ta fram prioriteringsstödet.

Målet är att ha en första version av prioriteringsstödet under senare delen av 2026 som kan testas under 2027. Stödet ska hjälpa verksamheterna att införa ett löpande prioriteringsarbete med utgångspunkt i den lagstadgade etiska plattformen.

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter beskriver att det administrativa arbetet är kostsamt, ineffektivt och att arbetet tar allt för mycket resurser från kärnuppdraget. Det nationella utvecklingsteamet kommer att stödja verksamheter att frigöra tid tillsammans med patienter.

Målsättningarna med stödet är att:

• Få en nationell överblick över vad som driver mot arbetsuppgifter som inte innebär tid tillsammans med patienter.
• Identifiera arbetsuppgifter som tar tid från kärnuppdraget och kommunicera möjliga förändringar.
• Ta fram, pilottesta och erbjuda en metod eller verktyg som verksamheter kan använda.

Mycket utvecklingsarbete pågår redan inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det nationella utvecklingsteamet stödjer regioner och verksamheter i det arbetet. Det kan handla om att stödja ledningen med att se över rutiner och processer, att implementera nya arbetssätt eller att identifiera ineffektiva arbetssätt.

Det nationella utvecklingsteamet arbetar fram ett stöd i systematiskt förändringsarbete för att stödja centrala delar i förändringsarbetet, såsom analys, planering, implementering, uppföljning och lärande. Till skillnad från andra stöd som är knutna till särskilda metoder eller områden, som till exempel prioriteringsstödet, ska stöden här vara breda och kunna användas i olika typer av förändringsarbete och vid implementering av nya arbetssätt. De ska fungera oavsett vilken förändring det handlar om eller hur förändringsbehovet har identifierats.

Arbetet görs i enlighet med evidens om förändringsarbete och implementering. Teamet tar fram och testar stöden tillsammans med BUP Sörmland. Arbetet kommer att pågå under hela 2026.

Barn och unga med psykisk ohälsa tar olika vägar genom vården. För att kunna förbättra stödet krävs mer kunskap om hur dessa vårdflöden ser ut och vilka hinder som finns på vägen mellan olika aktörer.

Socialstyrelsens utvecklingsteam kommer att kartlägga vårdkedjan och vårdövergångar för barn och unga för att:

• Bidra till ökad kunskap om vårdkedjan.
• Ta fram eventuella förslag på utvecklingsområden.
• Ge stöd till det nationella utvecklingsteamets verksamhetsnära arbete.