Farliga ämnen - CBRN

Det finns också en risk för att farliga ämnen används i antagonistiskt syfte, till exempel som CBRN-stridsmedel (Chemical, Biological, Radiological and Nuclear). Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar (MCF) bedömer i den gemensamma handlingsplanen Handlingskraft att användning av CBRN-stridsmedel inte kan uteslutas.
Socialstyrelsens arbete med farliga ämnen syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med CBRN, som en del av det civila försvaret och beredskapen vid höjd beredskap.
Utgångspunkterna är målen för totalförsvaret 2025–2030, där bland annat höjd krigsförmåga, stärkt samordning mellan militärt och civilt försvar samt förmåga att ta emot stöd från andra länder ingår.

Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030

Regeringsuppdrag: stärka hälso- och sjukvårdens förmåga vid händelser med farliga ämnen

Den 16 mars 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen (CBRN).
Arbetet omfattar bland annat:
• vilken typ och omfattning av CBRN-utrustning som bör finnas i kommuner och regioner
• vilken CBRN-utrustning som bör finnas i statliga beredskapslager
• förslag på hur utbildning och övning inom CBRN-området kan implementeras i hälso- och sjukvården.

Uppdrag att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen. Delredovisning av regeringsuppdrag.

Dimensionering av CBRN-förmåga

Som underlag har Socialstyrelsen utgått från de beräkningar som gjorts inom uppdraget om nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvården vid anfall med massförstörelsevapen.
I rapporten Skadepanoraman och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvården vid anfall med massförstörelsevapen presenteras scenarier som ska ligga till grund för hälso- och sjukvårdens planering, bland annat:

• Beskrivning av metoder och antaganden som har använts till rapporten Skadepanoraman och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvården vid anfall med massförstörelsevapen
• Dimensionering av förmåga avseende farliga ämnen CBRN

Slutredovisning: rekommendationer om utrustning, utbildning och uppföljning

I slutredovisningen av regeringsuppdraget Uppdrag att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen redovisas:

• Standarder för rekommenderad CBRN-utrustning
  • vilken utrustning som bör finnas i regioner och kommuner
  • vilken utrustning som bör finnas i statliga beredskapslager.
• Kartläggning av nuläget
  • vilken CBRN-utrustning som finns i regioner och kommuner i dag.
• Förslag för nationell lägesbild
  •  hur den samlade nationella bilden av CBRN-utrustning ska hållas aktuell och löpande kunna uppdateras.
• Utbildning och övning
  • hur utbildnings- och övningsplaner inom CBRN-området kan implementeras i hälso- och sjukvården.
• Särskilda rekommendationer till kärnkraftslän
  • riktade rekommendationer till regioner och kommuner i län med kärnkraftsanläggningar.

Uppdrag att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen - Slutredovisning av regeringsuppdrag

Till rapporten hör följande bilagor

• Bilaga 1 – CBRN-händelser som involverar radioaktiva ämnen
• Bilaga 2 – Rekommendationer för att stärka sjukvårdens förmåga att hantera händelser med CBRN

Utbildningar och kompetenshöjande insatser inom CBRN

Utbildad sjukvårdspersonal med tillgång till rätt skyddsutrustning är avgörande för förmågan att omhänderta patienter vid en CBRN-händelse. Det har tidigare saknats nationella instruktörs- och handledarutbildningar som kvalitetssäkrar och ökar likformigheten i landet.
Inom regeringsuppdraget Uppdrag att tillhandahålla vissa utbildningar och kompetenshöjande insatser som stärker beredskapen inom hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen tagit fram och erbjuder utbildningar i omhändertagande av drabbade vid CBRN-händelser.

Uppdrag att tillhandahålla vissa utbildningar och kompetenshöjande insatser som beredskapen inom hälso- och sjukvården

Slutsatser från arbetet

Genom detta uppdrag har Socialstyrelsen kunnat erbjuda de kurser som rekommenderades i slutrapporten om att stärka hälso- och sjukvårdens CBRN-förmåga.

Kurserna riktar sig till:

• personal på sjukhus
• personal som verkar i prehospital miljö
• aktörer i samverkansfunktioner
• experter och särskilt sakkunniga inom CBRN-området.

Exempel på kurser som erbjuds:

• Nationellt utbildningsmaterial för akutsjukvårdspersonal vid RN-händelser
• Instruktörskurs i omhändertagande i riskfylld miljö
• Instruktörskurs i prehospital CBRNE
• Omhändertagande av CBRN-skadade vid akutmottagning
• Advanced Hazmat Life Support, AHLS
• Medical management of Radiological and Nuclear events
  
  

Fördjupningskurs CBRNE – samverkan i fokus

Kursen är ny för i år och är en aktörsgemensam fördjupningskurs inom CBRNE som genomförs av Polismyndigheten och Socialstyrelsen i samverkan. Kursen riktar sig till utbildare inom CBRNE eller som ansvarar för CBRNE‑utbildning och planering på lokal eller regional nivå.

Syftet med kursen är att ge en fördjupad teoretisk och praktisk kompetens samt stärka samverkan mellan berörda aktörer vid CBRNE-händelser. Utbildningen genomförs under tre veckor (vecka 39–41, 2026) i Skåne och innehåller både gemensamma moment och aktörsspecifika fördjupningar.

Kursen är kostnadsfri. Arbetsgivaren står för kostnader för resa, boende och arbetstid.

Anmäl ditt intresse genom att mejla namn, befattning, organisation och en kort motivering till: niklas.haglund@socialstyrelsen.se

Antalet platser är begränsat. Om intresset är större än antalet platser gör Socialstyrelsen ett urval utifrån kursens syfte och målgrupp.

Vägledningar och kunskapsunderlag inom CBRN

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag för hantering av händelser med kemiska ämnen. Syftet är att ge hälso- och sjukvården ett underlag för planering, utbildning och övning, för att förbereda vårdpersonal inför händelser som involverar kemikalier.

Händelser med kemikalier

Rapporten beskriver bland annat skadebild, behov av sanering, skyddsutrustning, triage och medicinskt omhändertagande.

Under 2026 arbetar myndigheten med att ta fram ett motsvarande kunskapsunderlag för radionukleära händelser.

Stöd från andra myndigheter och aktörer

Socialstyrelsen har också medverkat i framtagandet av andra viktiga publikationer som utgör ett bra stöd i att stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med farliga ämnen

Myndigheten för civilt försvar (MCF)

Myndigheten för civilt försvars, MCF, roll är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser där CBRN ingår. På myndighetens CBRNE-sida finns mycket bra information, bland annat:

• CBRNE-strategi – För en stärkt beredskap
• Först på plats vid händelser med farliga ämnen CBRNE : åtgärdskalender
• Den robusta sjukhusbyggnaden - En vägledning för driftsäkra sjukhusbyggnader

MCF erbjuder också en webbkurs som ger en introduktion till CBRNE, med fokus på riskbild och samhällets förmåga att hantera CBRNE-händelser:

CBRNE – en introduktion till farliga ämnen

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

FOI har tagit fram flera rapporter inom CBRN-området som är relevanta för hälso- och sjukvården. Exempel på publikationer:

• Personsanering efter exponering
• Kombinationsskador av trauma och kemiska exponeringar
• Triagemetodik vid exponering för kemiska ämnen
• Medicinska motmedel vid förgiftning orsakad av kemiska stridsmedel
• Masskador vid kärnvapenangrepp mot stad

Giftinformationscentralen

Giftinformationscentralen har tagit fram en lista över rekommenderade antidoter som stöd för planering av lokala antidotförråd. En uppdaterad lista publicerades 2026.

Utöver de lager av antidoter som sjukhusen själva håller för beredskap, finansierar Socialstyrelsen ett nationellt beredskapslager av vissa motgifter.

Antidotlistan - Rekommenderad lagerhållning av antidoter