Farliga ämnen - CBRN
Därtill kommer risken att farliga ämnen används som CBRN-stridsmedel i antagonistiskt syfte. Försvarsmakten och MSB anger i Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 att totalförsvaret behöver beakta mindre troliga händelseutvecklingar med allvarliga konsekvenser. Detta inkluderar CBRN– stridsmedel, då användning av dessa inte kan uteslutas, varken i krig eller vid terrorattentat och andra kriminella handlingar med konsekvenser på liv, hälsa och miljö.
Skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att
hantera händelser med vissa farliga ämnen
Socialstyrelsen fick den 16 mars 2023 i uppdrag av regeringen att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen.
I den här delrapporten redovisas vilken typ och omfattning av CBRN-utrustning som bör finnas i kommuner och regioner samt i lager som staten ansvarar för i syfte att uppnå en grundläggande förmåga.
Arbetet byggde på beräkningar från uppdraget om nyckeltal och målbilder för hälso- och sjukvården. I rapporten nedan presenteras scenarier som ska ligga till grund för sjukvårdens planering.
- Beskrivning av metoder och antaganden som har använts till rapporten Skadepanoraman och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvården vid anfall med massförstörelsevapen
- Dimensionering av förmåga avseende farliga ämnen CBRN
Slutredovisningen av Uppdrag att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen innehåller standarder för rekommenderad utrustning, en kartläggning av vilken utrustning som för närvarande finns i regioner och kommuner samt ett förslag på hur den samlade nationella bilden av CBRN-utrustning ska hållas aktuell och löpande kunna uppdateras.
Vidare redovisas förslag på hur utbildning- och övningsplanerna inom CBRN-området kan implementeras i hälso- och sjukvården. Rapporten innehåller en särskild rekommendation till regioner och kommuner i kärnkraftslänen.
Tillhörande bilagor
- Bilaga 1 – CBRN-händelser som involverar radioaktiva ämnen
- Bilaga 2 – Rekommendationer för att stärka sjukvårdens förmåga att hantera händelser med CBRN
Utbildningsinsatser för ökad vårdberedskap
Utbildad sjukvårdspersonal med tillgång till rätt skyddsutrustning är avgörande för hur framgångsrikt sjukvården kommer att kunna omhänderta patienter vid en CBRN-händelse. Det har, fram till nu, saknats nationella instruktörshandledarutbildningar som kvalitetssäkrar och ökar likformigheten inom landet. Slutredovisningen av detta uppdrag redovisar Socialstyrelsen arbetet med utbildning i omhändertagande av drabbade vid CBRN-händelser.
Slutsatser från arbetet
Genom detta regeringsuppdrag har Socialstyrelsen nu kunnat erbjuda kurser som rekommenderades i slutrapporten för Uppdrag att skyndsamt stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera händelser med vissa farliga ämnen.
Här finns utbildningar för personal på sjukhus, personal som ska verka i en prehospital miljö, samverkanskurser samt utbildningar som är riktade till experter och särskilt sakkunniga inom området. Följande kurser har erbjudits inom ramen för detta regeringsuppdrag:
- Nationellt utbildningsmaterial för akutsjukvårdspersonal vid RN-händelser
- Instruktörskurs i omhändertagande i riskfylld miljö
- Instruktörskurs i prehospital CBRNE
- Omhändertagande av CBRN-skadade vid akutmottagning
- Advanced Hazmat Life Support, AHLS
- Medical management of Radiological and Nuclear events
Vägledningar och kunskapsunderlag inom CBRN
Socialstyrelsen har sammanställt ett kunskapsunderlag för hantering av en händelse med kemiska ämnen. Syftet med rapporten är att ge sjukvården ett underlag för planering och utbildning för att förbereda vårdpersonal inför en händelse som involverar kemikalier.
Medverkan i beredskapsstöd
Socialstyrelsen har också medverkat i framtagandet av andra viktiga publikationer som utgör ett bra stöd i att stärka hälso- och sjukvårdens grundläggande förmåga att hantera händelser med farliga ämnen
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) roll är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser där CBRN ingår. På myndighetens CBRNE-sida CBRNE | MSB finns mycket bra information, bland annat:
- CBRNE-strategi – För en stärkt beredskap
- Först på plats vid händelser med farliga ämnen CBRNE : åtgärdskalender
- Den robusta sjukhusbyggnaden - En vägledning för driftsäkra sjukhusbyggnader
MSB erbjuder en webbkurs som ger en introduktion inom CBRNE-området för att utveckla en ökad medvetenhet kring vad CBRNE innebär, riskbild och samhällets förmåga att hantera CBRNE-händelse
CBRNE – en introduktion till farliga ämnen
FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har givit ut flera rapporter inom CBRN-området. Nedan länkas till ett urval av dessa som har tydlig koppling till hälso- och sjukvård.
Personsanering efter exponering
Kombinationsskador av trauma och kemiska exponeringar
Triagemetodik vid exponering för kemiska ämnen
Medicinska motmedel vid förgiftning orsakad av kemiska stridsmedel
Giftinformationscentralen
Giftinformationscentralen har en lista på rekommenderade antidoter som är avsedd att användas som stöd vid planering av lokala antidotförråd. Utöver de lager av ”antidoter i beredskapssyfte” som sjukhusen själva lagerhåller finansierar Socialstyrelsen ett nationellt beredskapslager.
Rekommenderade antidoter från Giftinformationscentralen
Mer om farliga ämnen
RN-händelse
En RN-händelse kan vara både oavsiktlig och avsiktlig och omfattar skadehändelser som involverar radioaktiva ämnen eller joniserande strålning. Exempelvis olyckor, felhantering eller avsiktlig spridning genom terrorism eller annan brottslighet.
R står för Radiological, N står för Nuclear.
CBRN
CBRN står för Chemical, Biological, Radiological och Nuclear. Det vill säga kemiska,
biologiska, radiologiska och nukleära hot och ämnen.
C – Kemiska
Giftiga ämnen som påverkar kroppens funktioner genom inandning, hudkontakt
eller intag. Kan vara industrikemikalier eller kemiska stridsmedel.
Exempel på händelser
• Utsläpp av kemikalier från industri
• användning av kemiska stridsmedel (nervgas) i krig eller terrorhandlingar
• olycka vid transport av farligt gods.
B – Biologiska
Mikroorganismer eller toxiner som orsakar sjukdom hos människor, djur eller växter.
Kan spridas naturligt eller medvetet.
Exempel på händelser
• Utbrott av smittsam sjukdom, till exempel covid-19, fågelinfluensa
• avsiktlig spridning av bakterier, till exempel anthrax, lungpest
• kontaminering av livsmedel eller vatten
R – Radiologiska
Utsläpp av joniserande strålning från radioaktiva källor, ofta som följd
av olycka eller sabotage.
Exempel på händelser
• Radiologisk olycka vid sjukhus, laboratorium eller transport
• ”smutsig bomb” – spridning av radioaktivt material med konventionell sprängladdning
• förlust eller stöld av radioaktiva källor.
N – Nukleära
Händelser kopplade till kärnreaktioner, där stora mängder energi och strålning frigörs.
Exempel på händelser
• Kärnkraftsolycka, till exempel Tjernobyl, Fukushima
• användning eller hot om kärnvapen
• sabotage mot kärnteknisk anläggning.