Flera äldre personer kring bord äter och samtalar med sjukvårdspersonal

Svar på frågor om språkkravet i äldreomsorgen

Publicerad:
Den 1 juli förväntas ett språkkrav att börja gälla i äldreomsorgen. Vi har tagit fram svar på de vanligaste frågorna om vad den föreslagna lagändringen innebär. Socialstyrelsen håller också på att ta fram stöd för att hjälpa verksamheter att arbeta utifrån språkkravet.

Språkkravet som förväntas införas i socialtjänstlagen lyder så här:

”Den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer ska arbeta för att den personal som genomför insatser i sådan omsorg har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.”

Vi vet att det finns många funderingar kring vad det här egentligen innebär. Därför har vi tagit fram svar på de vanligaste frågorna.

I språkkravet står det att den som bedriver äldreomsorg ska arbeta för att personalen har kunskaper i svenska som är relevanta för arbetet. Vad menas med "arbeta för"?

Det betyder att verksamheterna behöver arbeta fortlöpande och systematiskt med det språkutvecklande arbetet. En viktig del i det arbetet är att ta fram, och arbeta i enlighet med, processer och rutiner för det språkutvecklande arbetet. En annan viktig del är att kartlägga personalens språkliga kompetens, för att kunna bedöma deras behov av stöd för språkutveckling.

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram stöd för äldreomsorgens arbete utifrån språkkravet. Stödets två första delar kommer att finnas tillgängliga på Kunskapsguiden och Socialstyrelsens webbplats senast den 1 juli.

Då publiceras:

  1. Ett stöd om hur processer och rutiner för det språkutvecklande arbetet kan se ut.
  2. Ett stöd om hur man kan kartlägga personalens språkliga kompetens och bedöma behovet av stöd för språkutveckling hos medarbetarna.

Jag har hört att alla medarbetare måste ha språkkunskaper motsvarande Gers B2 nu, stämmer det?

Nej. Språkkravet innebär att arbetsgivarna måste arbeta för att personalen har kunskaper i svenska som är relevanta för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Det betyder att de medarbetare som inte har relevanta språkkunskaper behöver få stöd för sin språkutveckling (särskilt stöd på arbetsplatsen eller språkutbildning). Socialstyrelsen arbetar med att ta fram ett stöd som kan användas för att bedöma medarbetarnas behov av stöd för språkutveckling. Det publiceras på Kunskapsguiden och Socialstyrelsens webbplats senast den 1 juli.

Regeringen bedömer att Gers B2 är den nivå av kunskaper i svenska språket som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen, vilket de också tänker ange i socialtjänstförordningen. Det är alltså Gers B2 som arbetsgivarna ska arbeta för att personalen har. Det finns inget krav på att alla ska ha Gers B2.

Måste jag ta reda på eller testa om mina medarbetare har språkkunskaper motsvarande Gers B2?

Nej, du måste inte veta om personalen har språkkunskaper motsvarande Gers B2. Du behöver dock ta reda på vilket behov av stöd för språkutveckling som finns hos personalen. Socialstyrelsen håller på att ta fram ett stöd till verksamheterna som hjälp i det arbetet. Det publiceras på  Kunskapsguiden och Socialstyrelsens webbplats senast den 1 juli.

När språkkravet trätt i kraft, får jag då bara anställa personal som har relevanta kunskaper i svenska?

Nej. Språkkravet i socialtjänstlagen hindrar inte att du anställer personal som inte har relevanta kunskaper i svenska. Lagen ställer dock krav på att personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet (5 kap. 3 §). Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, framgår att personal som i sin yrkesutövning ger äldre personer stöd och hjälp i dagverksamhet, särskilt boende för äldre eller i hemtjänsten, bland annat bör ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska.

Måste vi ha processer och rutiner för det språkutvecklande arbetet på plats den 1 juli 2026 när språkkravet träder i kraft?

Nej. Från den 1 juli ska arbetsgivarna arbeta systematiskt och fortlöpande med att höja nivå av kunskaper i svenska hos personalen, men det finns inget krav på att processer och rutiner för detta ska vara på plats redan då.

Omfattas all omvårdnadspersonal av språkkravet?

Ja. All personal som genomför insatser omfattas.

Det betyder att arbetsgivaren ska arbeta för att all personal som genomför insatser har relevanta språkkunskaper. Här omfattas alltså både undersköterskor och vårdbiträden och även personal med andra yrkesbeteckningar som till exempel omsorgsbiträde eller äldreassistent.

I vissa verksamheter arbetar man med kompetenstrappor eller motsvarande. Man kan också ha delat upp arbetet mellan personal som utför serviceuppgifter och personal som utför personlig omvårdnad. Omvårdnadspersonalen omfattas av språkkravet oavsett om de utför service- eller omvårdnadsuppgifter, eller var de befinner sig i kompetenstrappan.

Den personal som inte omfattas av språkkravet kan till exempel vara vaktmästare eller lokalvårdare.