Nya gränsvärden för riskbruk av alkohol till hälso- och sjukvården

De nya riskbruksgränserna ingår som en del i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Just nu pågår en översyn av riktlinjerna och som en första del i arbetet har riskbruk av alkohol setts över. Med riskbruk menas den gräns för alkoholkonsumtion när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd i form av exempelvis rådgivande samtal.

– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Nya gränsvärden

Med de nya riskbruksgränserna sänks gränsen för män, så att stöd bör erbjudas till den som dricker 10 standardglas eller mer per vecka. För kvinnor är riskbruksgränsen densamma som för män, också 10 standardglas, och ligger kvar på samma nivå som tidigare. 

Som riskbruk räknas också intensivkonsumtion. Det definieras som 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle, för både män och kvinnor, en gång i månaden eller oftare. 

Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning där hänsyn tagits bland annat till den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer. 

– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén. 

Samtidigt betonas att vården alltid behöver göra en individuell bedömning. 

– Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion. 

En annan viktig slutsats i arbetet är att det inte går att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri. 

– Ju mindre alkohol desto mindre risk för skada, sjukdom eller att man dör i förtid, säger Thomas Lindén.