God och nära vård: mer resurser behövs till primärvården

– Det finns ett starkt engagemang för omställningen, det händer mycket i regioner och kommuner. Men ännu är det långt kvar till att invånare och patienter märker av en god och nära vård i hela landet. För att det ska hända måste styrning och ledning i kommuner och regioner ta ett större ansvar, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen.  

Socialstyrelsen har ett brett uppdrag när det gäller omställningen till god och nära vård. Den årliga uppföljningen, som baseras på inrapporteringar från regioner och kommuner samt 12 kärnindikatorer, är ett sätt att bedöma utvecklingen, och ta reda på vad som behöver förbättras och sätta in rätt stöd. Socialstyrelsen har följt utvecklingen över tid och per län, och konstaterar att det finns stora skillnader över landet samt utvecklingsbehov.

– Arbetet mot omställningens mål om tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet skiljer sig mellan regionerna, och det innebär i sin tur stora skillnader för patienterna. För kommunerna ser vi bland annat att den medicinska kompetensen behöver stärkas i den kommunala hälso- och sjukvården. Detta för att möjliggöra arbeten med insatser som vård i hemmet och näravårdsplatser, säger Johanna Jupiter, utredare på Socialstyrelsen.

Några resultat i korthet

Här går det framåt

• Samverkan och samordning av vården för patienter med stora behov fortsätter att utvecklas positivt över hela landet. Det sker också färre inskrivningar i slutenvården för personer med kroniska sjukdomar vilket kan indikera bättre samordning och kontinuitet i vården.
• De flesta kommuner och regioner har ändrat arbetssätt för äldre personer, barn och unga och personer med kroniska sjukdomar för att öka personcentreringen, exempelvis genom särskilda mottagningar.

Här pekar det åt olika håll

• Det finns tecken på viss positiv utveckling inom tillgänglighet de senaste två åren, men nivån är fortfarande lägre än den var 2017, och skillnaderna i landet är stora.

Här står det still

• Uppföljningen visar en nästintill obefintlig utveckling när det gäller upplevd delaktighet bland patienter som besökt primärvården. Mätningar av delaktighet och involvering bland patienter i regionernas primärvård visar inga förbättringar jämfört med 2019.

Här går det bakåt

• Färre personer anser sig få sitt vårdbehov tillgodosett i primärvården. Förtroendet för hälso-vårdcentralerna ökar inte i samma utsträckning som för övrig hälso- och sjukvård och den medicinska kompetensen i kommunerna behöver stärkas.

Mer resurser behövs till primärvården

Socialstyrelsen har också analyserat förutsättningarna för att genomföra omställningen med fokus på resurser och styrning mot omställningens mål. Myndigheten konstaterar att grundläggande förutsättningar kring resurser och kompetensförsörjning inte har stärkts i den utsträckning som krävs för att genomföra omställningen. Ett exempel är att kostnaderna för primärvården har ökat, men trots det har andelen av resurserna som går till primärvården inte ökat, även om man inkluderar kommunal hälso- och sjukvård. Endast en tredjedel av regionerna budgeterar mer till primärvården.  

– Alla tjänar på en stark primärvård, så här ser vi behov av tydligare ekonomiska prioriteringar. Det är helt nödvändigt för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag i framtiden. Primärvården ska utmärkas av trygga och fasta relationer så att hälsoproblemen kan uppmärksammas tidigt. När det behövs är det primärvården som samordnar vården och samverkar med den specialiserade vården, säger Mattias Fredricson.

För stärka just samverkan mellan primärvården och den specialiserade sjukvården presenterar Socialstyrelsen idag även en rapport med förslag om sidotjänstgöring i primärvården för ST-läkare. Socialstyrelsen ser ett stort värde i att den genomförs av fler ST-läkare och att det är särskilt lämpligt för tre specialiteter: geriatrik, internmedicin och psykiatri.

Mer stöd till styrning och ledning i regioner och kommuner

Socialstyrelsen vill främja och stödja en mer enhetlig och samordnad omställning över landet. För att nå dit behöver styrningen från huvudmännen i regioner och kommuner bli tydligare. Socialstyrelsen genomför därför dialoger med hälso- och sjukvårdsledningen i samtliga regioner om omställningen och andra systemfrågor. Myndigheten har också deltagit i Socialdepartementets dialog där regioner och även kommuner och patientorganisationer fanns på plats. Onsdag 3 september arrangerar Socialstyrelsen även ett webbinarium med fokus på erfarenhetsutbyten med regioner och kommuner som sticker ut positivt kopplat till några av omställningens mål.

Till webbinariet: Hallå där! Här går den nära vården framåt

– Det råder ingen brist på engagemang kring omställningen, vi ser många framåtsyftande aktiviteter och satsningar. Arbetet nu handlar om att politikerna i regioner och kommuner och de högsta cheferna ger mer stöd till dem som arbetar operativt med omställningen. Utifrån skillnaderna i landet ser vi ser också potential i ett ökat lärande mellan kommuner och regioner, säger Mattias Fredricson.