Expertens 5 tips till vården för att bekämpa våld i nära relationer

Många som är utsatta för våld i nära relationer kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Om vården kan upptäcka våldet, fråga om det och sätta in rätt insats kan patienters lidande och ohälsa minska.

 

– Kunskapsstödet som vi har tagit fram ger både vägledning och praktiskt stöd till hälso- och sjukvården i arbetet med att upptäcka våld i nära relationer, säger Anna-Karin Ekstrand.

Genom att ställa frågor om våldsutsatthet som en del av anamnesen ökar sannolikheten att hela bilden av patientens ohälsa upptäcks och att rätt åtgärd sätts in. 

 

– Vi vill att varje medarbetare inom hälso- och sjukvård och tandvård ska vara medveten om att hans, hennes eller hens bemötande verkligen kan kan förändra livet för en våldsutsatt person, fortsätter Anna-Karin Ekstrand

– Chefer och ledning måste prioritera arbetet med att öka kunskapen om hur våldsutsatthet kan påverka hälsan. Att ha rutiner för hur verksamheten ska arbeta med ”när, hur och vad” som ska göras för att upptäcka våldsutsatthet är viktigt, säger Anna-Karin Ekstrand.

Våld lämnar inte alltid ett blåmärke och en stor del av våld i nära relationer är psykiskt. 

Symtom kan vara allt från oklar smärtproblematik som sömnstörningar och magont till återkommande vårdbesök för samma eller olika besvär, utan tydlig klinisk orsak.

 

– Acceptansen för andra typer av våld ska vara lika låg som för fysiskt våld. Socialstyrelsen har som vision att inga varningstecken ska missas på grund av att kunskap om våld saknas inom hälso- och sjukvården, säger Anna-Karin Ekstrand. 

Det kan vara svårt för våldsutsatta att prata om våld. Därför behöver vårdpersonal ställa frågan, ofta mer än en gång och kanske formulerad på olika vis.

 

– Att fråga är det enskilt viktigaste vården kan göra vid misstanke om våld. Att våga berätta om sin situation kan vara ett avgörande första steg för patienten, säger Anna-Karin Ekstrand. 

 

För ett bra samtal krävs oftast flera saker. Ett förtroende för vårdpersonalen, tid för samtalet, en enskild plats i en trygg miljö. Under samtalet är det bland annat viktigt att låta patienten berätta med egna ord utan att avbryta och visa att du kan ta emot berättelsen – utan att förstärka eller förminska. Exempel på frågor att ställa finns på Kunskapsguiden.

 

När du som arbetar i vården får kännedom om att en patient utsatts för våld finns flera möjliga åtgärder. Det kan till exempel handla om att erbjuda stöd och information, hjälpa patienten att komma i kontakt med socialtjänsten eller hänvisa vidare till andra relevanta instanser inom vården. 

 

– Våldsutsatta kan behöva stöd att ändra sin livssituation. Att vägleda och informera om vilken hjälp som finns betyder mycket, till exempel hjälpa med att kontakta socialtjänsten, säger Anna-Karin Ekstrand. 

Anna-Karin Ekstrand berättar att kliniskt verksamma efterfrågar mer stöd och gärna rekommendationer, vid sidan av Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handbok om våld i nära relationer. I maj i år publicerande Socialstyrelsen nya nationella rekommendationer om våld i nära relationer.

 

– Kunskapsstödet uppmärksammar bland annat vilka skador, beteenden och tillstånd som personalen i hälso- och sjukvården och tandvården behöver vara särskilt uppmärksam på. Kunskapsstödet ska också ge svar på när det är väl befogat att rutinmässigt fråga om våld i nära relation för att upptäcka våldsutsatthet.