Silhuetter av människor på gata.

Barn som begår dödligt våld – ny studie ska avslöja varför

Publicerad:
Allt yngre barn dras in i dödligt våld kopplat till gängkriminalitet. För att stoppa utvecklingen krävs mer kunskap. Därför inleder Socialstyrelsen en nationell studie kring de barn som begår eller medverkar till mord och dråp, den första vetenskapliga studien i sitt slag.

Allt fler barn och unga dras in i miljöer präglade av organiserad brottslighet och dödligt våld. Bara under senaste halvåret har flera fall rapporterats där barn kopplade till gängkriminalitet utövat grova våldsdåd.

Men trots samlat arbete och forskning saknas fortfarande fördjupad kunskap om vilka de barn är som varit involverade i dödligt våld; om deras uppväxtvillkor, hur deras liv ser ut, vilka riskfaktorer de haft och vilka faktiska insatser som getts.

– Vi har en allvarlig situation idag där barn begår eller medverkar till mord och dråp. Varje barn som dras in i dödligt våld är ett misslyckande för samhället och oss alla. För att kunna agera effektivt måste vi förstå mer om vilka riskfaktorer som ligger bakom och hur vägen in i det dödliga våldet ser ut, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Därför tar Socialstyrelsen nu initiativ till en nationell studie som systematiskt samlar lärdomar från när barn varit involverade i dödligt våld eller försök till dödligt våld de senaste åren. 

– Det blir den första i Sverige som vetenskapligt kartlägger barn som varit involverade i dödligt våld, kopplat till organiserad brottslighet. Vi behöver veta mer om hur barnen hamnar här och vad som har brustit i stödet, vården och skyddet – och hur vi kan hindra fler från att gå samma väg, säger Björn Eriksson.

Vanligare att yngre dras in i grov brottslighet

Utvecklingen där allt yngre barn dras in i grov brottslighet är relativt ny. Enligt en genomgång från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har ökningen av skjutvapenvåld pågått sedan 2005. Från 2018 fram till 2023 har det blivit vanligare att gärningspersonerna är 19 år eller yngre, något som tidigare var mycket ovanligt.

BRÅ:s statistik visar att antalet barn mellan 15 och 17 år som lagförts för mord och dråp, försök eller olika former av medverkan, har ökat kraftigt. Under 2020 var det 11 lagföringar, jämfört med 91 stycken 2024.

– Vi tror att vår studie kommer att kunna omfatta 150-200 barn, men vi får återkomma med mer exakt statistik när den har kommit igång, säger Johanna Kumlin, enhetschef på Socialstyrelsen.

I Socialstyrelsens studie, som är tänkt att starta efter årsskiftet, kommer barn under 18 år omfattas. Studien kommer att inkludera både barn som själva begått dödligt våld och som varit inblandade genom försök, förberedelse, anstiftan, stämpling eller medhjälp till mord och dråp. Även hur barn rekryteras eller tvingas in i kriminalitet kommer att studeras.

– Det handlar inte bara om statistik, utan om barns liv. Bakom varje siffra finns en pojke eller flicka som på olika sätt förlorat tilltron till samhället – och ett samhälle som förlorat ett barn. Barn och unga behöver stöd i tid, både för att inte dras in i gängkriminalitet och för att kunna lämna en kriminell bana, säger Björn Eriksson.

Fakta i korthet

  • Studien ska omfatta barn upp till och med 17 år som lagförts eller genom bevistalan bedömts ha begått mord, dråp eller försök till dessa brott under perioden 2020–2024, med koppling till organiserad brottslighet.Här inkluderas även försök, förberedelse, anstiftan, stämpling och medhjälp till mord och dråp.
  • Studien baseras på data från socialtjänstens akter samt register från Brå, Socialstyrelsen och SCB.
  • Studiens frågeställningar:

    - Vilka riskfaktorer finns på individ-, familje- och närsamhällesnivå?
    - I vilken utsträckning har barnen varit kända av socialtjänsten och fått/inte fått stöd innan brottet?
    - I vilken utsträckning har barnen varit kända av rättsväsendet som gärningsperson eller brottsutsatt innan brottet?
    - Vilka psykiatriska tillstånd har barnen diagnosticerats med och vilka insatser har getts inom BUP (psykologiska, psykosociala, farmakologiska)?
    - Vilka somatiska hälso- och sjukvårdskontakter har barnet haft?
    - Vad kännetecknar barnens föräldrar och syskon avseende skadligt bruk och beroende, psykiatriska tillstånd och känd kriminalitet?
    - Vilken kännedom har socialtjänsten om hur barnet kommit i kontakt med organiserad brottslighet i termer av insocialisering, rekrytering och eventuellt tvång?
  • All data pseudonymiseras och hanteras enligt forskningsetiska principer och hög datasäkerhet.
  • Studien startar i början av 2026 och publiceras under 2028. Resultat delas löpande.

Uppdaterat februari 2026.

Bakgrund

Regeringen gav 2023 åtta myndigheter i uppdrag att etablera en samverkansstruktur för att motverka att barn och unga involveras i organiserad brottslighet (Bob). I uppdragets senaste slutrapport konstateras att det behövs en vetenskaplig studie för att ge samhället verktyg att förebygga dödligt våld bland barn i den organiserade brottsligheten.