År 2018 fick cirka 24 800 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige och cirka 5 800 personer dog med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak.
Var fjärde person med hjärtinfarkt dör inom 28 dagar.
Männen står för cirka 63 procent av alla incidenta fall av akut hjärtinfarkt.
Det inträffar fler fall av akut hjärtinfarkt bland personer med låg utbildningsnivå än bland personer med hög utbildningsnivå.
Källa: Statistik om hjärtinfarkter 2018
Statistik om hjärtinfarkter presenterar statistik om hjärtinfarkter hos kvinnor och män över 20 år, i riket och i länen. Rapporten ingår i Sveriges officiella statistik.
I statistikdatabasen om hjärtinfarkter kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller.
Om du inte hittar den statistik du behöver i våra publikationer eller statistikdatabaser, kan du beställa statistik utifrån dina behov.
Här hittar du information om hur du gör för att beställa data från våra register för forskningsändamål. Registren skyddas av sekretess, därför kan data endast lämnas ut efter särskild prövning.
Statistiken om hjärtinfarkter grundar sig på patientregistret och dödsorsaksregistret.
Statistiken om hjärtinfarkter inkluderar insjuknande, överlevnad och dödlighet i hjärtinfarkt.
Generellt sett är statistiken om hjärtinfarkter av god kvalitet och bortfallet är litet. Statistikens kvalitet beror på kvaliteten och bortfallet i statistikens källor, det vill säga i patientregistret och dödsorsaksregistret. Läs mer i den senaste kvalitetsdeklarationen som finns högre upp på den här sidan.
År 2001 fick akut hjärtinfarkt en vidare definition i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det medförde en kraftigt förhöjd rapportering till patientregistret av vårdtillfällen med diagnosen akut hjärtinfarkt. Många fall som tidigare skulle ha diagnostiserats som någon typ av angina, det vill säga kärlkramp, fick nu diagnosen akut hjärtinfarkt. År 2004 var rapporteringen dock nere på ungefär samma nivå som innan den vidare definitionen infördes.