Statistik om amning
- Amningsfrekvensen i Sverige var som högst under perioden 1995–2004. År 2004 ammades 83 procent av alla barn vid fyra månaders ålder och 72 procent vid sex månaders ålder.
- 95 procent av barnen ammades vid en veckas ålder år 2017. Motsvarande siffra vid sex månaders ålder var drygt 63 procent.
- Minskningen av enbart amning är som störst mellan fyra och sex månaders ålder. Vid den tiden kan barnet ha börjat få små smakprover av annan kost och definieras inte längre som enbart ammat.
- Det finns en del regionala skillnader när det gäller amning, speciellt för äldre spädbarn. Vid sex månaders ålder ammades flest barn i Stockholm och på Gotland år 2017.
Källa: Rapporten Statistik om amning 2017
Statistikpublikationer
Statistik om amning
Statistik om amning innehåller uppgifter om amning och utvecklingen för amning sedan 1986. Rapporten ingår i Sveriges officiella statistik och publiceras årligen i september.
Från 2007 till 2013 publicerades statistiken om amning årligen i rapporten Amning och föräldrars rökvanor. Numera publiceras statistiken för amning och statistiken för spädbarnsföräldrars rökvanor i två separata rapporter.
Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen
Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? är en registerstudie där forskare undersökt hur faktorer som moderns inkomst, utbildning och härkomst påverkar amningsfrekvensen.
Statistikdatabas för egna sammanställningar
I statistikdatabasen för amning kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller.
Beställa anpassad statistik
Om du inte hittar den statistik du behöver i våra publikationer eller statistikdatabaser, kan du beställa statistik utifrån dina behov.
Källor till statistiken
Statistiken om amning grundar sig på uppgifter som kommer från Barnhälsovårdens sammanställningar av journaluppgifter. Eftersom uppföljningen av barnen gäller barnets första levnadsår görs sammanställningarna av uppgifter ett år efter barnets födsel. Uppgifterna skickas in till Socialstyrelsen som aggregerade uppgifter, vilket innebär att uppgifterna inte innehåller individuppgifter.
Det här ingår i statistiken
Socialstyrelsen har amningsstatistik från år 1986. Statistiken omfattar antal barn som ammats vid en veckas ålder samt vid två, fyra och sex månaders ålder. Uppgifter om amning vid nio och tolv månaders ålder finns sedan år 2002.
Amningsstatistiken redovisas på nationell nivå samt på läns- och kommunal nivå och delas in i tre grupper:
- Enbart ammade barn, det vill säga barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (till exempel D-vitamin)
- Delvis ammade barn, det vill säga barn som förutom bröstmjölk även fått bröstmjölksersättning, välling eller annan kost
- Ej ammade barn, det vill säga barn som inte fått bröstmjölk
Statistikens kvalitet
Generellt sett är statistiken om amning av god kvalitet och bortfallet är litet. Barnhälsovården beräknas nå ut till majoriteten av alla barn under det första levnadsåret. Vi bedömer därför att rapporteringsgraden till Socialstyrelsen är hög och att bortfallet inte någon större betydelse för resultatet.
För vissa år är uppgifter från enskilda kommuner eller landsting av bristande kvalitet eller saknas helt. I dessa fall redovisas inte uppgifter på läns- och kommunnivå, och tidigare års uppgifter används för att skatta riksvärden.
Det är viktigt att tänka på att definitionen av enbart och delvis amning varierar i landet. År 2004 ändrades definitionen av enbart ammade. Barn som får smakportioner förs inte längre in i denna grupp utan räknas istället som delvis ammade.
Läs mer om kvalitet och bortfall i dokumentet Kvalitetsdeklaration.