Statistik om amning

Här hittar du statistik om amning baserat på barnhälsovårdens sammanställningar av journaluppgifter. Det är allt från korta fakta, rapporter och tabeller till statistikdatabas där du själv kan hämta statistik. Det finns också möjlighet att beställa data eller statistik utifrån dina egna behov.
Korta fakta
  • Amningsfrekvensen i Sverige var som högst under perioden 1995–2004. År 2004 ammades 83 procent av alla barn vid fyra månaders ålder och 72 procent vid sex månaders ålder.
  • 95 procent av mödrarna till en vecka gamla barn ammade år 2016. Motsvarande siffra vid sex månader gamla barn var 64 procent detta år.
  • Minskningen av enbart amning är som störst mellan fyra och sex månaders ålder. Vid den tiden kan barnet ha börjat få små smak-prover av annan kost och definieras inte längre som enbart ammat.
  • Det finns en del regionala skillnader när det gäller amning. Bland mödrar till sex månader gamla barn ammade flest i Stockholm och på Gotland år 2016.

Källa: Rapporten Statistik om amning 2016

Statistikpublikationer

Statistik om amning

Statistik om amning innehåller uppgifter om amning och utvecklingen för amning sedan 1986. Rapporten ingår i Sveriges officiella statistik och publiceras årligen i september.

Från 2007 till 2013 publicerades statistiken om amning årligen i rapporten Amning och föräldrars rökvanor. Numera publiceras statistiken för amning och statistiken för spädbarnsföräldrars rökvanor i två separata rapporter.

Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen

Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? är en registerstudie där forskare undersökt hur faktorer som moderns inkomst, utbildning och härkomst påverkar amningsfrekvensen.

Statistikdatabas för egna sammanställningar

statistikdatabasen för amning kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller.

Beställa anpassad statistik

Om du inte hittar den statistik du behöver i våra publikationer eller statistikdatabaser, kan du beställa statistik utifrån dina behov.

Källor till statistiken

Statistiken om amning grundar sig på uppgifter som kommer från Barnhälsovårdens sammanställningar av journaluppgifter. Eftersom uppföljningen av barnen gäller barnets första levnadsår görs sammanställningarna av uppgifter ett år efter barnets födsel. Uppgifterna skickas in till Socialstyrelsen som aggregerade uppgifter, vilket innebär att uppgifterna inte innehåller individuppgifter.

Det här ingår i statistiken

Socialstyrelsen har amningsstatistik från år 1986. Statistiken omfattar antal barn som ammats vid en veckas ålder samt vid två, fyra och sex månaders ålder. Uppgifter om amning vid nio och tolv månaders ålder finns sedan år 2002.

Amningsstatistiken redovisas på nationell nivå samt på läns- och kommunal nivå och delas in i tre grupper:

  • Enbart ammade barn, det vill säga barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (till exempel D-vitamin)
  • Delvis ammade barn, det vill säga barn som förutom bröstmjölk även fått bröstmjölksersättning, välling eller annan kost
  • Ej ammade barn, det vill säga barn som inte fått bröstmjölk

Statistikens kvalitet

Generellt sett är statistiken om amning av god kvalitet och bortfallet är litet. Barnhälsovården beräknas nå ut till majoriteten av alla barn under det första levnadsåret. Vi bedömer därför att rapporteringsgraden till Socialstyrelsen är hög och att bortfallet inte någon större betydelse för resultatet.

För vissa år är uppgifter från enskilda kommuner eller landsting av bristande kvalitet eller saknas helt. I dessa fall redovisas inte uppgifter på läns- och kommunnivå, och tidigare års uppgifter används för att skatta riksvärden.

Det är viktigt att tänka på att definitionen av enbart och delvis amning varierar i landet. År 2004 ändrades definitionen av enbart ammade. Barn som får smakportioner förs inte längre in i denna grupp utan räknas istället som delvis ammade.

Läs mer om kvalitet och bortfall i dokumentet Kvalitetsdeklaration.

Senast uppdaterad: