Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages

Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda

Här hittar du statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda baserad på Medicinska födelseregistret, MFR. Det är allt från korta fakta, rapporter och tabeller till statistikdatabas där du själv kan hämta statistik. Det finns också möjlighet att beställa data eller statistik utifrån dina egna behov.

Här kan du se exempel på statistik som du kan läsa mer om i senaste statistikpublikationen om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.

Sammanfattning

Sedan 1973 har födelsetalen förändrats kraftigt i 10- till 15-årsperioder. Efter en nedåtgående trend under 1970-talet kom en vändning efter 1983. Därefter ökade födelsetalen kraftigt igen för att nå sin högsta topp perioden 1990–1992, då fler än 120 000 barn föddes.

Antalet födda barn var som lägst i slutet av 1990-talet, då färre än 86 000 barn föddes. Därefter ökade återigen antalet födda barn fram tills 2016, med undantag för 2011. År 2016 kom den högsta toppen, med 121 700 nyfödda. Efter 2016 har antalet födda barn sjunkit varje år.

Sammanfattning

Under flera decennier har antalet kejsarsnitt ökat mycket i Sverige. Från 5 procent av alla förlossningar i början på 1970-talet till 19 procent under de senaste åren.

Andelen kejsarsnitt varierar mellan olika regioner, där Östergötland och Jönköping under flera år haft lägst frekvens av kejsarsnitt i landet.

Sammanfattning

Andelen kvinnor med bristningar av tredje och fjärde graden ökade under 1990-talet och var som högst år 2004. Inom förlossningsvården uppmärksammades ökningen och därför har många sjukhus jobbat förebyggande. Efter 2004 har andelen bristningar av tredje och fjärde graden minskat igen.

Riskfaktorer för bristning av tredje och fjärde graden är instrumentell förlossning, hög födelsevikt hos barnet, att barnet inte föds med ansiktet mot mammans rygg och med lilla fontanellen först, så kallad kronbjudning, att vara förstföderska och att vara infibulerad, alltså könsstympad.

Sammanfattning

Andelen dödfödda har sedan juli 2008 legat mellan ungefär 3,5 och 4 promille. De senaste åren har andelen sjunkit något och legat kring 3,0 promille. Det är nivåer som är mycket låga i internationell jämförelse. De flesta dödfödda avlider före starten av förlossningen och hos dödfödda barn är det vanligare med kromosomrubbningar och tillväxthämning.

Neonatal dödlighet definieras som när ett levande fött barn dör inom 27 dygn efter födelsen. Den dödligheten bland nyfödda har haft en nedåtgående trend mer eller mindre hela tiden fram tills nu. Utvecklingen har dock planat ut de senaste 15 åren.

Sedan 1 juli 2008 definieras dödföddhet som att ett foster dör i livmodern under graviditet eller under förlossningen från och med graviditetsvecka 22. Innan juli 2008 gällde det från och med vecka 28.

Korta fakta

Från den officiella statistiken:

  • Sedan 1970-talet föds ungefär 86 000–120 000 barn i Sverige varje år. Under 2023 föddes cirka 100 000 barn i Sverige, vilket är en minskning på 5 procent jämfört med året innan.
  • Medelåldern för födande har fortsatt att öka. År 2023 var medelåldern bland förstföderskor 29,9 år och för omföderskor 32,6 år. Åldersgruppen 30–34 år är den vanligaste åldersgruppen bland förstföderskor sedan 2022. Andelen barnaföderskor som var 40 år eller äldre var 4,9 procent.
  • Nästan hälften av alla födande var inte normalviktiga vid inskrivning i mödrahälsovården. Andelen kvinnor med övervikt eller obesitas, alltså BMI på 25 eller mer, har ökat, från 25 procent år 1992 till 46 procent år 2023. Andelen kvinnor med undervikt, alltså BMI under 18.5, har blivit något mindre under samma period och var 2,1 procent år 2023.
  • Kejsarsnitten fortsätter att öka. Andelen var 19,5 procent av alla förlossningar under 2023. Och det skiljer sig stort åt mellan regionerna.
  • Andelen dödfödda har sjunkit något och var 3 promille år 2023. Det är nivåer som är mycket låga i internationell jämförelse.

Källa: Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2023

Statistikpublikation

Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn är ett faktablad med tillhörande tabeller som omfattar alla graviditeter som lett till förlossning i Sverige. Rapporten baseras på Medicinska födelseregistret, MFR, och ingår i Sveriges officiella statistik. 

Officiell statistik

Vanliga frågor

1. Vad finns i MFR? Vilka variabler/uppgifter? Vad är definitionen? Hur bra är kvaliteten?

Det finns flera hundra variabler i MFR som handlar om graviditet, förlossning och nyfödda barn. I variabelförteckningen en hittar du definitioner och bortfall för alla variablerna.

2. Jag vill få uppgifter på regionnivå, var hittar jag dem?

I databasen kan du hitta uppgifterna på regionnivå, du kan även filtrera med andra uppgifter, till exempel: ålder, paritet, år och mått. Dessutom, i filen ”Bilaga – Tabeller – Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2023” hittar du finns många tabeller på regionnivå och även på sjukhusnivå.

3. Får jag titta på statistiken om kejsarsnitt med uppdelning på paritet? Hur många är de akuta kejsarsnitten?

I databasen finns uppgifter om kejsarsnitt och det är möjligt att dela upp efter paritet. I filen ”Bilaga – Tabeller – Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2023” finns uppgifter om akuta och planerade kejsarsnitt.

4. Har ni uppgifter om bristningar grad 1 och 2?

Tyvärr rapporteras inte alla bristningar grad 1 och 2 till medicinska födelseregistret per i dag. Det går att ta fram siffror, men på grund av underrapportering som varierar i tid och mellan sjukhus och regioner rekommenderar vi inte att använda dessa.

Den 1 januari 2020 infördes nya fördjupningskoder för förlossningsbristningar i ICD-10-SE, det klassifikationssystem för diagnoser som används i vården i Sverige. Koderna ger bättre möjligheter att registrera förlossningsbristningar av grad 1 och 2 än vad som funnits tidigare, och även möjligheter att registrera andra skador som exempelvis skador på levatormuskeln. I och med att koderna nu finns med i den svenska versionen av ICD kan förlossningsvården börja använda dem i sin journalföring och när de rapporterar till medicinska födelseregistret, samt Socialstyrelsens andra hälsodataregister. Längre fram kommer det också att bli möjligt att ta fram statistik kring detta.

I det pågående arbetet med de nya föreskrifterna för medicinska födelseregistret gör vi en översyn av samtliga uppgifter som ingår i registret, den nya förbättrade klassificeringen av förlossningsbristningar ingår i det förslag på uppdaterat innehåll som tagits fram.

5. Har ni uppgifter om hemförlossningar? Förlossningar utanför sjukhus?

Sedan 2023 finns det åtgärdskoder för de barnmorskor som rapporterar in uppgifter om hemförlossningar till Medicinska födelseregistret. Det är inte möjligt att ta fram historisk statistik över hemförlossningar eftersom uppgiften inte finns på pappersblanketten som togs fram 1998, och det inte heller har funnits någon specifik kod för planerade hemförlossningar innan 2023.

Koden Z38.1, som finns i ICD10, omfattar alla födda utanför sjukhus, även om förlossningen inte var planerad att ha hemma. Den koden kan därför inte användas för att ta fram statistik över planerade hemförlossningar.

6. Har ni uppgifter om IVF?

För uppgifter om IVF hänvisar vi till kvalitetsregistret Q-IVF Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning (Q-IVF).

7. Var kan jag hitta statistiken om fosterskador?

Vi publicerar statistiken om fosterskador i separat på sidan Statistik om fosterskador och kromosomavvikelser.

Statistikdatabas för egna sammanställningar

I statistikdatabasen om graviditeter, förlossningar och nyfödda kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller.

Beställa anpassad statistik

Om du inte hittar den statistik du behöver i våra publikationer eller statistikdatabaser, kan du beställa statistik utifrån dina behov.

Beställa data för forskning

Här hittar du information om hur du gör för att beställa data från våra register för forskningsändamål. Registren skyddas av sekretess, därför kan data endast lämnas ut efter särskild prövning.

Källor till statistiken

Statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda grundar sig på uppgifter från Medicinska födelseregistret, MFR. Förlossningsvården ansvarar för att journaler från mödrahälsovård- och förlossningsvård för mor och barn skickas in till Socialstyrelsen. Det gäller för alla graviditeter som lett till förlossning. Uppgifterna kopplas därefter till Statistiska centralbyråns, SCB, folkbokföringsuppgifter. Inga uppgifter finns om spontana eller inducerade aborter i MFR.

Det här ingår i statistiken

Statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda inkluderar information om

  • mödrarna, exempelvis ålder, rökvanor före och under graviditeten samt BMI
  • förlossningarna, exempelvis förlossningssätt, smärtlindringsmetoder och förekomst av perinealbristningar
  • de nyfödda, exempelvis uppgift om enkelbörd eller flerbörd, födelsevikt, graviditetslängd och överlevnad.

Statistikens kvalitet

Generellt sett är statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda av god kvalitet och bortfallet begränsat. Statistiken omfattar cirka 95-99 procent av alla förlossningar i landet.

För mödrahälsovårdsuppgifter är bortfallet något högre än för uppgifter från förlossningsvården.

En del variabler finns med i statistiken för enbart vissa tidsperioder. Mer information om vilka uppgifter som ingår i registret hittar du i Medicinska födelseregistrets variabelförteckning. 

Variabelförteckning

Mer hos oss

Mer hos andra

Senast uppdaterad:
Publicerad: