Avlidna i covid-19

Här hittar du statistik om hur många människor som dött i covid-19 under coronapandemin i Sverige.

Statistiken uppdateras varje onsdag. Längst ned på sidan kan du ladda ned datafiler.

Antal avlidna fram till den till den 1 augusti 2021: 14 018

Av dessa har 94 procent (13 216 av 14 018) laboratoriebekräftad covid-19 enligt Folkhälsomyndighetens databas över smittade.

 

Dödsfall per län

Här ser du hur många som dött i covid‑19 utifrån vilket län de är folkbokförda i.

Siffrorna som visas är åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare.

Innehåll på sidan
  • Avlidna i Sverige
  • Dödsfall per län
  • Dödsfall per kommun
  • Kön och ålder
  • Samsjuklighet
  • Tidigare sjukhusvård
  • Fakta om statistiken, datafiler och definitioner

De flesta som har avlidit i covid‑19 gjorde det under den första och andra vågen. Under den tredje vågen har drygt 1 600 avlidit jämfört med drygt 12 100 under första och andra vågen.

I tabellen kan du se hur det ser ut i länen, både totalt antal avlidna i covid‑19 och åldersstandardiserade siffror per 100 000 invånare.

Om du vill jämföra bara två län kan du skriva in dem i sökrutan, till exempel "halland blekinge".

Dödsfall per kommun

Här ser du hur många som dött i covid‑19 i varje kommun.

Kommunerna är sorterade i bokstavsordning. Du kan använda dig av sökfunktionen för att hitta en kommun som inte syns i listan. Det går också bra att bläddra sig fram till den.

Vill du jämföra två kommuner kan du skriva in dem i rutan med ett mellanslag emellan. Om du till exempel vill jämföra Kiruna och Gällivare kommun skriver du ”kiruna gällivare” i sökrutan.

I tabellen kan du se hur det ser ut i en kommun, både vad gäller totalt antal avlidna i covid‑19 och åldersstandardiserade siffror per 100 000 invånare.

En karta och tabell med samtliga kommuners dödstal finns också samlat på en och samma sida, där du kan välja att sortera dem. I den tabellen visas också antal avlidna per 100 000 invånare.

Kön och ålder

Här kan du se hur många som dött i covid‑19 utifrån kön och åldersgrupp.

Diagrammet visar att det framför allt är personer som är 85 år och äldre som dött i covid‑19.

Det är också flest män som dött i covid‑19 i alla åldersgrupper, förutom i den som är 85 år och äldre. I den äldsta åldersgruppen var det fler kvinnor som dog, vilket kan förklaras med att det finns många fler kvinnor än män i den gruppen.

Åldersfördelningen vecka för vecka

I färgdiagrammen kan du se förändring över tid i antalet avlidna i covid‑19 för olika åldersgrupper.

Observera att antalet i färgdiagrammen baserar sig på avlidna med covid-19 oavsett dödsorsak, till skillnad från andra diagram på den här sidan.

Läs metodbeskrivning för färgdiagram (pdf) för detaljerad information om statistiken.

Peka på en cell för att se veckonummer.

Samsjuklighet

För att beskriva gruppen som avlidit i covid‑19 kan du här se fyra vanliga samsjuklighetsdiagnoser. Det betyder inte att diagnosen räknas som en riskgrupp, utan ger bara en bild av vilka som avlidit i sjukdomen.

I den här statistiken ingår personer som besökt läkare i den specialiserade öppenvården eller varit inskriven på sjukhus för hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller lungsjukdom. Primärvården ingår inte i statistiken.

Högt blodtryck är den vanligaste förekomsten av samsjuklighet för avlidna i covid‑19. Man har dock inte kunnat fastställa att det skulle vara en riskfaktor för att avlida i sjukdomen.

Högt blodtryck är väldigt vanligt i den åldrade befolkningen och kan snarare antas spegla det.

Majoriteten av de personer som dött i covid‑19 hade två eller flera av de sjukdomsgrupper som kan bidra till svårare symtom.

Sjukdomsgrupperna grundar sig på registrerade diagnoskoder från specialistvården 2015‑2021, samt från uthämtade läkemedel på svenska apotek under år 2019 och 2020.

Avlidna - särskilt boende och hemtjänst

Här kan du se hur stor andel av de som dött i covid‑19 som bott på särskilt boende eller haft hemtjänst som varit inskrivna på sjukhus.

Tidigare sjukhusvård

Här kan du se hur många som fått slutenvård, det vill säga varit inlagda på sjukhus, de fem senaste åren bland de som avled första halvåret 2020.

Av alla som avled med covid‑19 som underliggande dödsorsak under första halvåret 2020 hade 78 procent slutenvårdats någon gång under femårsperioden 2015‑2019. Tidigare slutenvård var lika vanligt bland personer som avled av andra underliggande dödsorsaker under samma period.

Med underliggande dödsorsak menas den sjukdom eller skadehändelse som inledde den kedja av händelser som ledde till döden. Ett exempel på det är en 80-åring som dött med bekräftad covid‑19. På grund av covid‑19 fick 80-åringen lunginflammation som ledde till att hjärtat stannade. Eftersom det var covid‑19 som satte igång sjukdomsförloppet räknas det som den underliggande dödsorsaken.

Den vanligaste huvuddiagnosen för tidigare slutenvårdstillfällen var cirkulationsorganens sjukdomar vilket främst är hjärt- och kärlsjukdomar. Tre av tio, 31 procent, hade slutenvårdats för detta. Det är samtidigt den vanligaste huvuddiagnosen bland avlidna i stort under samma period och därmed inte något unikt för avlidna med covid‑19 som underliggande dödsorsak.

Skador och förgiftningar var den näst vanligaste anledningen till vård bland de som slutenvårdats under femårsperioden, 27 procent. En av fyra, 24 procent, hade vårdats för symtom, sjukdomstecken och onormala fynd som inte klassificeras på annan plats. Det inkluderar ett brett spektrum av symtom och sjukdomstecken, allt från feber till symtom kopplade till ett visst organ. En av fem, 20 procent, hade vårdats för andningsorganens sjukdomar.

De personer som avlidit med covid‑19 som underliggande dödsorsak under första halvåret 2020 har tidigare varit inskrivna på sjukhus för liknande sjukdomsgrupper som också var vanliga bland övriga som avlidit under samma period. Att tidigare ha vårdats för tumörsjukdom är dock betydligt ovanligare bland de som avlidit i covid‑19 som underliggande dödsorsak jämfört med övriga som avlidit, 6 respektive 17 procent.

De som avled i covid‑19 under första halvåret 2020 var i genomsnitt nästan tre år äldre, knappt 83 år vid dödsfallet jämfört med övriga som avled under samma period.

Mer information om tidigare sjukhusvård för personer som avlidit med covid‑19 finns i faktabladet längst ned på sidan.

Fakta om statistiken

Statistiken visar avlidna där den underliggande dödsorsaken var covid‑19, enligt de dödsorsaksintyg som inkommit till Socialstyrelsen. Uppgifterna är uppdelade på ålder, kön, län, kommun, tidigare sjuklighet, slutenvård och boendeform. Statistiken redovisas från början av 2020 och framåt.

I statistiken har antalet i flera diagram och tabeller satts i relation till befolkningsmängd per 100 000 invånare, samt åldersstandardiserats. Det innebär att man tagit hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Det åldersstandardiserade värdet visar hur dödstalen hade sett ut om varje län hade haft samma åldersstruktur som riket. Det gör siffrorna mer jämförbara mellan län som har varierande andel äldre i sin befolkning. Siffrorna visar kumulativt antal avlidna från pandemins början till och med senast tillgängliga datum, och är standardiserade till Sveriges befolkning 2019.

Statistiken visar inte det slutgiltiga antalet avlidna utan uppdateras i takt med att fler dödsintyg kommer in. Läkarna skickar intygen inom tre veckor och det slutgiltiga antalet kommer att förändras allt eftersom det inkommer fler dödsorsaksintyg.

Faktabladet "Samsjuklighet bland de som avled i covid‑19 första halvåret 2020" redovisar vad personer som avlidit i covid‑19 vårdats för under perioden 2015‑2019, men utifrån det går det inte att dra några slutsatser om orsakssamband mellan tidigare slutenvård och senare dödsfall. Tidigare slutenvård är endast en del av tidigare vårdhistorik. Vissa sjukdomar och skador kräver i stort sett alltid slutenvård medan andra aldrig gör det.

Beskrivning av datakällor

Socialstyrelsens uppgifter över avlidna skiljer sig något från de som Folkhälsomyndigheten presenterar dagligen. De beror på statistikens ursprung. Folkhälsomyndigheten redovisar endast avlidna som har haft en laboratorieverifierad covid‑19 och har avlidit inom 30 dagar. Socialstyrelsen redovisar samtliga fall där den underliggande dödsorsaken var covid‑19, oavsett om diagnosen var laboratoriebekräftad eller inte.

Mer om hur myndigheterna tar in och kodar dödsorsaker finns på datakällor för avlidna i covid-19.

Faktablad och datafiler

Samsjuklighet bland avlidna

Definitioner

Underliggande dödsorsak

Den sjukdom eller skada som startade förloppet och som ledde till dödsfallet. Andra tillstånd som bedöms ha bidragit till dödsfallet anges som bidragande dödsorsak.

Slutenvård

Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård.

Särskilt boende

Individuellt behovsprövat boende i form av särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunerna, enligt 5 kap. 5 § eller 7 § socialtjänstlagen, ska inrätta för äldre människor som behöver särskilt stöd.

Ordinärt boende

Boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande. Hit räknas även seniorboende samt trygghetsboende för personer 70 år och äldre.

Hemtjänst

Avser individer i ordinärt boende som hade ett biståndsbeslut om hemtjänst. I denna kategori räknas inte biståndsbeslut om hemtjänst där den enda beslutade insatsen var trygghetslarm. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad.

Senast uppdaterad:
Publicerad: