Statistik om covid-19

Här hittar du statistik om coronapandemin och hur det utvecklats över tid.

Statistiken uppdateras varje onsdag. Längst ned på sidan kan du ladda ned datafiler.

Diagrammet visar utvecklingen av inneliggande patienter på sjukhus och intensivvård vecka för vecka. Du kan också se utvecklingen dag för dag för nyinskrivning på sjukhus och i intensivvård, smittade på särskilt boende och avlidna.

Till exempel ser du den så kallade första vågen våren 2020, andra vågen vintern 2020‑2021 och tredje vågen våren 2021.

Peka på figurerna för att få mer information.

Innehåll på sidan
  • Nyinskrivna, avlidna och bekräftade fall över tid
  • Läget i sjukvården
  • Postcovid
  • Covid‑19‑patienters socioekonomi
  • Fakta om statistiken, datafiler och definitioner

Fler smittade i andra och tredje vågen

Statistiken visar på ett ökat antal bekräftat smittade under pandemins senare del. Totalt har drygt 980 000 personer testats positivt för covid‑19 under perioden från september 2020 fram till mitten på juni 2021. Det ska jämföras mot knappt 94 000 bekräftat smittade under pandemins första våg som sträcker sig från februari fram till och med augusti 2020.

Läget i sjukvården

Här kan du följa utvecklingen över tid för vård av patienter med covid‑19.

Peka på grafen för att se datum.

Diagrammet visar utvecklingen i Sverige inom vården, både på intensivvårdsavdelning och vanlig vårdavdelning.

Här hittar du också utvecklingen för olika regioner över tid.

Hälso- och sjukvårdens påverkan av covid‑19

Under coronapandemin har Sveriges akut- och intensivvårdskapacitet behövt utökas, och annan vård har behövt kliva åt sidan för att göra plats och frigöra personal för vård av covid‑19‑patienter.

Socialstyrelsen har analyserat hur det har påverkat olika områden inom hälso- och sjukvården.

Postcovid

Statistiken om postcovid uppdateras andra onsdagen varje månad.

Postcovid är namnet på ett postinfektiöst tillstånd där patienten har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid‑19.

Diagrammet visar hur vård för postcovid utvecklats över tid uppdelat på kön. Under 2021 har antalet vårdtillfällen varit fler än under coronapandemins första år 2020.

Diagrammet visar hur många som fått postcovid uppdelat på kön och ålder.

I faktabladen om postcovid som publicerades i april och juni 2021 kan du läsa mer. Du hittar dem längst ned på sidan.

Statistik över vård för postcovid, samt liknande diagnoser, uppdelad på kön, ålder och län finns i Excel‑filen längst ned på sidan. I filen finns också beskrivning av avgränsningar och definitioner.

Covid‑19-patienters socioekonomi

Här kan du läsa mer om socioekonomisk bakgrund hos patienter med covid‑19.

Utöver det som visas här finns också ett faktablad och en datafil att ladda ned längst ned på sidan.

De flesta personer som har avlidit har varit över 65 år. Inkomsten är oftast lägre i denna grupp eftersom flertalet har pension. Av de avlidna i covid‑19 som var mellan 50 och 64 år tillhörde 43 procent någon av de två lägsta inkomstnivåerna, så kallade kvintiler. För motsvarande åldersgrupp i befolkningen tillhör 22 procent någon av de lägsta inkomstkvintilerna. Till antalet är det dock få personer under 65 år som avlidit till följd av pandemin vilket gör jämförelsen osäker. Skillnaderna kopplat till inkomstnivå var tydligare under första och andra vågen än under tredje.

Under den tredje vågen av pandemin är det en högre andel med arbete som huvudsaklig inkomstkälla som har slutenvårdats än under de tidigare perioderna. Nästan 43 procent av de slutenvårdade under pandemins tredje del hade arbete som huvudsaklig inkomstkälla, jämfört med runt 30 procent under de två första vågorna.

Andelen bekräftat smittade med utländsk bakgrund var högre under den första och andra vågen av pandemin, mellan 28‑29 procent. Under den senare delen av pandemin var motsvarande andel 23 procent och 77 procent hade svensk bakgrund.

En högre andel personer med utländsk bakgrund vårdades på intensivvårdsavdelning, IVA, under pandemins första våg än under de senare perioderna. Under den första vågen hade nästan 45 procent av de intensivvårdade patienterna utländsk bakgrund och nästan 50 procent svensk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund har sjunkit till 36 procent under pandemins tredje våg och ökat till 61 procent för andelen med svensk bakgrund.

Längst ned på sidan hittar du ett faktablad samt datafiler med statistik om covid‑19 patienters socioekonomi efter inkomst, sysselsättning, utländsk eller svensk bakgrund och utbildning.

Fakta om statistiken

Nedan finns en datafil i Excel-format med övergripande statistik, som sammanfattar läget för grupperna avlidna, sjukhusvårdade och äldre med covid‑19. I filen finns också information om population, metod, källa och definitioner. Statistiken redovisas från början av 2020 och framåt. Statistiken är uppdelad efter perioderna mars till september 2020, oktober 2020 till februari 2021 och februari 2021 till senast tillgängliga. Syftet är att åskådliggöra om förändringar skett över tid.

I statistiken för postcovid ingår patienter från slutenvård eller specialiserad öppenvård som varit diagnostiserade med postcovid, postcovid i sjukdomshistorien eller multisystemiskt inflammatoriskt tillstånd associerat med covid‑19. Mer än ett vårdtillfälle kan förekomma för varje unik patient. Perioden som mäts är från 1 mars 2020 och framåt. Statistiken är preliminär och ett bortfall förekommer till följd av fördröjning i inrapporteringen. Statistiken om postcovid uppdateras andra onsdagen varje månad.

Du hittar faktablad om postcovid, bland annat ett som beskriver Socialstyrelsen koder för tillstånd efter covid‑19 eller associerade till covid‑19. Där redogörs både hur de olika koder som finns är avsedda att användas, och i vilken utsträckning de faktiskt använts i slutenvården och den öppna specialistläkarvården.

Statistiken för covid-19-patienters socioekonomi är framtagen den 22 juni 2021, där de socioekonomiska variablerna gäller samtliga folkbokförda personer i Sverige den 31 december 2020.

Du hittar även en metodbeskrivning för figurerna.

Här kan du läsa mer om koderna som ska användas ur ICD-10-SE för covid-19.

Faktablad och datafiler

Statistik om tillstånd efter covid-19Artikelnummer: 2021-4-7353|Publicerad: 2021-04-15

Definitioner

Slutenvård

Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård.

Inkomstkvintil 1‑5

Kvintilerna delar upp populationen i fem lika stora delar med avseende på inkomsten. En femtedel av observationerna i populationen är mindre än den första kvintilen, som även kallas den undre kvintilen. Fyra femtedelar av observationerna är mindre än den femte kvintilen, som även kallas den övre kvintilen. Kvintil 1 avser den lägsta inkomstkvintilen och kvintil 5 den högsta. I diagram kallar vi det för inkomstnivå 1‑5.

Inkomsten avser disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Den fås genom att summan av samtliga i familjen ingående medlemmars inkomst divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Viktsystemet tar hänsyn till hushållets sammansättning.

Svensk och utländsk bakgrund

Med svensk bakgrund menas inrikesfödda individer med antingen en inrikes- och en utrikesfödd förälder eller två inrikesfödda föräldrar.

Med utländsk bakgrund menas utrikesfödda personer eller personer födda i Sverige som har två utrikes föddaföräldrar.

Senast uppdaterad:
Publicerad: