Nyckelord
Indikatorbeskrivning
Mått
Antal expedieringar av antibiotika per 1 000 invånare, åldersstandardiserade värden
Mätenhet
Antal per 1 000 invånare
Syfte
Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskerar vi att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling. Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och en nationell arbetsgrupp från Strama är aktörer som har sammanfattat behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Stramas mål för den totala förskrivningen av antibiotika i Sverige bör om 5 år inte överstiga 250 recept per tusen invånare och år. Målet innefattar hela J01-gruppen utom metenamin och avser den nationella nivån. Det är inte applicerbart på en individuell vårdenhet men kan däremot utgöra en måttstock på länsnivå. Det finns även ett europeisk mål om att minska försäljningen av antibiotika i EU med 20 procent fram till 2030, jämfört med 2019. Sveriges del av detta mål är en minskning med tre procent. [Folkhälsomyndigheten](https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/arbeta-mot-antibiotikaresistens/overvaka-antibiotikaforbrukning/forsaljning-av-antibiotika/) följer upp dessa mål i faktablad och årsrapporten Swedres-Svarm.
Tolkning
Fokusområde 2: Tillförlitliga och säkra system och processer. Patientperspektiv: Rätt sorts antibiotika på rätt indikation minskar risken för otillräcklig effekt och för biverkningar av onödig antibiotikaanvändning. Systemperspektiv: Ändamålsenlig antibiotikaanvändning förutsätter återkommande kompetensutveckling, evidensbaserade riktlinjer och systematisk uppföljning av förskrivningsmönster. Adekvat antibiotikaanvändning minskar risken för resistensutveckling hos bakterier och behovet av upprepade kontakter och ökat vårdbehov på grund av otillräcklig behandlingseffekt minskar. Onödig och icke evidensbaserad antibiotikabehandling bidrar till resistensutveckling och på samhällsnivå minskar möjligheterna för effektiv behandling med antibiotika vid framtida infektioner.
Önskat värde
Lågt
Typ av indikator
Process
Datakälla
Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen
Felkällor och begränsningar
Vid framtagning av statistik och jämförelser av läkemedelsvolymer med hjälp av definierade dygnsdoser är det viktigt att ta hänsyn till att vissa läkemedelsgrupper, som hudläkemedel, blodsubstitut och infusionsvätskor, saknar jämförbara definierade dygnsdoser. Det är också viktigt att ta hänsyn till att andra läkemedelsgrupper, som cytostatika och vacciner, helt saknar fastställda dygnsdoser. Även licensläkemedel saknar dygnsdoser sedan hösten 2013. Licensläkemedel är läkemedel som inte är godkända för försäljning på den svenska marknaden, men där Läkemedelsverket har lämnat ett särskilt tillstånd till försäljning. Förutom bortfall på värdemängder förekommer också bortfall av data. Beroende på hur läkemedelsförsörjningen organiseras i regionerna kan viss data saknas helt i receptstatistiken. Detta beror främst på följande: * I vissa regioner är det vanligare att administrera läkemedel i dagvård vid sjukhus istället för att förskriva dem på recept. I dessa fall hamnar dessa uppgifter under rekvisitionsläkemedel och inte under läkemedel på recept. Det gäller främst dyra läkemedel såsom cancerläkemedel och biologiska läkemedel vid behandling av reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar. * Vissa särskilda boenden har sina egna läkemedelsförråd som förser patienter med vissa läkemedel, istället för att de expedieras på apotek. Även i detta fall hamnar uppgifterna under rekvisitionsläkemedel och inte under läkemedel på recept. - Vacciner förskrivs oftast inte på recept utan beställs direkt till den vårdenhet som ska ge vaccinet. Även här hamnar uppgifterna under rekvisitionsläkemedel och inte under läkemedel på recept. Källa: Kvalitetsdeklaration. Statistik om läkemedel år 2024. Socialstyrelsen.