Vanligt med klimakteriebesvär – men information och kunskap brister

Publicerad:
Nästan alla kvinnor upplever någon form av besvär i samband med klimakteriet - till exempel hade sex av tio haft måttliga eller svåra besvär av värmevallningar och svettningar. Det visar en ny enkätundersökning som Socialstyrelsen genomfört bland 2 000 kvinnor. Samtidigt svarade en tredjedel av kvinnorna att de var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få besvär. Även vården uppger behov av mer vägledning.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vilka insatser som ges vid klimakteriebesvär samt att bedöma behovet av åtgärder för att förbättra råd, stöd och behandling.

Kopplat till uppdraget har Socialstyrelsen gått ut med en enkät som besvarats av cirka 2 000 kvinnor i åldern 50-59 år. Nästan alla svarande uppgav i enkäten att de har eller haft något besvär av klimakteriet. De flesta sa sig ha haft problem med värmevallningar eller svettningar, lite drygt 60 procent uppgav att de haft måttligt till svåra besvär av detta. Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär respektive sexuella besvär som de kopplade till klimakteriet. 44 procent uppgav att de hade sökt vård eller råd inom hälso- och sjukvården.

Däremot visade sig kunskapen om klimakteriet vara lägre i undersökningen. En tredjedel av kvinnorna svarade att de inte alls var beredda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast en tiondel svarade att de var väl förberedda.

- Vår undersökning visar att det behövs mer information till kvinnor om vad klimakteriet innebär. Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen.

Stora regionala skillnader

Myndigheten har också undersökt hur hälso- och sjukvården ser ut för kvinnor i klimakteriet, genom en undersökning som riktades till vårdcentraler, gynekologiska mottagningar, och barnmorskemottagning i ett urval av regioner. De sammanlagda resultaten visar att det finns stora skillnader i hur man erbjuder olika insatser och behandling för klimakteriebesvär.

- Den vanligaste insatsen, som erbjöds vid både gynekologisk öppenvård och vid vårdcentralerna, var behandling med hormonläkemedel. Men vid de undersökta vårdcentralerna erbjöds fler ytterligare insatser som exempelvis insatser för att hantera stress liksom stöd för att förbättra levnadsvanor. Vi bedömer att vården behöver kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser som kan svara mot olika svårighetsgrader och individuella behov, säger Christina Strååt.

Användning av befintliga kunskapsstöd varierar också stort i och mellan olika regioner. En majoritet av de verksamheter som Socialstyrelsen haft kontakt med anser att det behövs vägledning på nationell nivå. För primärvårdens del efterfrågas även mer utbildning om klimakteriebesvär

- Dessutom vittnar både kvinnor och vårdpersonal om att patienter riskerar att hänvisas runt mellan olika verksamheter innan de får en vårdinsats som upplevs som adekvat. Detta kan bero på att klimakteriebesvär inte uppmärksammas i tillräcklig grad och att det saknas rutiner för att identifiera klimakteriebesvär. Det är också viktigt att olika typer av mottagningar samarbetar på ett sätt som underlättar för patienten att få råd, stöd eller behandling, säger Christina Strååt.

Behov av nationellt kunskapsstöd

Sammanfattningsvis pekar resultaten av Socialstyrelsens undersökning på ett behov av såväl förbättrad information och vägledning till kvinnor om klimakteriebesvär som ett nationellt kunskapsstöd till vården om råd, stöd och behandling.

- Hälso- och sjukvården behöver ha likartade rutiner och primärvården bör kunna spela en mer central roll. Därför ser vi att det behövs ett nationellt kunskapsstöd med en helhetssyn på klimakteriebesvär, som tas fram utifrån från bästa möjliga kunskap om olika insatsers effektivitet. På så sätt kan kvinnor i landet få mer likvärdiga vårdinsatser, säger Björn Nilsson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Fakta klimakteriebesvär:
  • Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över 10 år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.
  • Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är de besvär som främst kopplas till de sänkta östrogennivåer som kännetecknar klimakteriet. Även sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär är vanliga.
  • Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.
  • Socialstyrelsens kartläggning från förra året visade att uttag av förskrivna systemiskt verkande hormonläkemedel var vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även andelen kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierade i landet.
Vård och behandling vid klimakteriebesvär

Kontakt

Christina Strååt
Telefon: 075-247 30 55

Kontakt

Björn Nilsson
Telefon: 075-247 32 80