Socialstyrelsen: Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av hälsoläget för personer som lever med någon form av psykisk funktionsnedsättning, en av samhällets mest utsatta grupper. Schizofreni och liknande tillstånd är vanligast förekommande i gruppen men även adhd förekommer i hög utsträckning.
De flesta personerna med psykisk funktionsnedsättning som har en insats enligt LSS eller SoL behöver olika former av boendestöd, som LSS-boende eller särskild bostad eller att boendestödjare hjälper till att hantera vardagen. Sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma, men även sämre munhälsa är betydligt vanligare för människor i den här gruppen än i befolkningen som helhet.
– Men det har också visat sig att personer med psykisk funktionsnedsättning löper betydligt större risk att bli utsatta för övergrepp. I åldersgruppen 18-24 år är det hela tio gånger vanligare för kvinnor att bli utsatta för någon form av övergrepp och fem gånger vanligare för män än för befolkningen i övrigt, säger Peter Salmi, projektledare på Socialstyrelsen.
Betydligt vanligare med sena cancerdiagnoser
När det gäller möjligheten att få tillgång till rätt vård och behandling och ett korrekt bemötande från såväl hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns stora brister för den här gruppen. Personer som diagnosticeras med bröstcancer gör det i ett betydligt senare skede vilket innebär att det kan vara för sent för en framgångsrik behandling. Det är ungefär sju gånger vanligare för de här personerna att cancern upptäcks först när den redan hunnit sprida sig.
– På grund av sitt psykiska mående kan dessa personer sakna motivation att söka vård och även ha begränsad förståelse om sitt eget behov av vård. Därför är det av stor vikt att personal inom såväl vård som omsorg särskilt uppmärksammar de här personerna, så att de kan få rätt vård och behandling i tid, säger Peter Salmi.
Sämre tillgång till avancerad och effektiv vård
Socialstyrelsen konstaterar också att det finns brister när det gäller akuta tillstånd som exempelvis när någon drabbats av en hjärtinfarkt, som verkligen kan vara en utmaning. Personer med psykisk funktionsnedsättning som drabbas av en akut hjärtinfarkt får i lägre utsträckning den mest effektiva och avancerade behandlingen. Ofta saknas kunskapen och kompetensen för att exempelvis hantera en person som är psykotisk.
– Om man ska kunna genomföra en ballongvidgning av kranskärl krävs både samtycke och medverkan och patienten måste kunna ligga still, vilket kan vara svårt för en person som befinner sig i en psykos, säger Peter Salmi.
Socialstyrelsen konstaterar att höga trösklar och skarpa uppdelningar mellan verksamheter försvårar samverkan mellan olika aktörer vilket drabbar personerna i den här gruppen. De kommunicerar helt enkelt inte tillräckligt väl med varandra. Det finns också ett behov av bättre kunskap och kompetens om psykisk funktionsnedsättning och vilka svårigheter det innebär.
Kartläggning även av systemet med personligt ombud
Socialstyrelsen har också sett över verksamheten med personligt ombud som riktar sig till personer som har psykiska funktionsnedsättningar.
– Personer som fått det här stödet har haft stor nytta av insatsen och har bland annat fått hjälp med att rädda sin ekonomi, avvärja vräkningshot och många vittnar dessutom om att deras psykiska tillstånd har blivit mycket bättre, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen, som ansvarat för kartläggningen.
Samtidigt finns stora skillnader i hur kommunerna organiserat verksamheten. Vissa mindre kommuner har helt lagt ner sin verksamhet eller valt att inte erbjuda stödet alls, vilket kan få allvarliga konsekvenser för individen.
– Brist på stödet kan leda till stora ekonomiska svårigheter och i förlängningen hemlöshet, säger Dick Lindberg.