Många äldre hbtqi-personer känner oro för framtida äldreomsorg

Publicerad:
Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötande och kunskap hos personalen. Samtidigt har endast en mindre andel kommuner ett aktivt hbtqi-arbete kopplat till likabehandling av äldre. Det visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur kommunerna arbetar med hbtqi-personers behov av vård och omsorg. Kartläggningen visar att många äldre hbtqi-personer känner oro inför att ta del av kommunal vård och omsorg, bland annat när de tänker på mötet med vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst eller äldreboende.

– Många kan tidigare ha upplevt stigmatisering eller diskriminering och är därmed oroliga för framtiden som äldre och att behöva äldreomsorg. Det kan handla om oro för att bli bemött negativt eller om huruvida personalen har kunskap om hbtqi-frågor. De vi har intervjuat lyfter också fram att personalkontinuitet kan vara extra viktigt för att skapa trygghet, säger Charlotte Fagerstedt, projektledare på Socialstyrelsen.

Mer arbete behövs för att främja likvärdig omsorg 

Socialstyrelsens kartläggning visar också att en mindre andel av kommunerna arbetar för att främja en likvärdig vård och omsorg för äldre hbtqi-personer. En enkätundersökning till kommunerna visar att mindre än en tredjedel (28 procent) har skrivningar om likabehandling i sina styrdokument för vården och omsorgen som särskilt omnämner äldre hbtqi-personer.

– Vi gjorde en liknande kartläggning 2012, och då var andelen 17 procent. Även om det har blivit bättre är det fortfarande ett område där utveckling behöver ske, säger Charlotte Fagerstedt.

Var femte kommun har under de senaste tre åren genomfört någon form av kunskapshöjande aktivitet för personalen inom vård och omsorg som innefattat information om äldre hbtqi-personer.

Ungefär var fjärde kommun svarar ja på frågorna om de har synliga markörer såsom regnbågsflaggor, använder inkluderande språk i mallar och blanketter alternativt samarbetar med frivilligorganisationer.

– Det är främst storstadskommuner som Göteborg, Malmö och Stockholm som arbetar aktivt med hbtqi-frågor inom vården och omsorgen för äldre personer, och delvis kommuner med minst 50 000 invånare. I likhet med resultaten från 2012 ser vi att arbetet med att främja en likvärdig vård och omsorg för gruppen kan utvecklas mer, säger Charlotte Fagerstedt.

Flera förslag till utveckling

Kartläggningen belyser flera områden som behöver utvecklas i den kommunala vården och omsorgen för äldre htbqi-personer, för att nå en ökad kunskap och kompetens. Bland annat föreslår Socialstyrelsen att det tas fram kunskapsstöd på området riktat till vården och omsorgen, något som också efterlysts av kommuner.

– Vi ser att det behövs utbildning i kommunerna för att höja kompetensen och att äldre hbtqi-personer behöver information om sina rättigheter i vård och omsorg. Vi bedömer också att det behövs mer forskning kopplat till området vård och omsorg för äldre utifrån ett hbtqi-perspektiv, säger Malte Sundberg, hbtqi-samordnare på Socialstyrelsen.

Om hbtqi och uppdraget

  • Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och personer med intersexvariationer. Den som arbetar inom vård och omsorg behöver ha kompetens om hbtqi-personers livsvillkor för att kunna ge ett gott bemötande och kunskapsbaserade insatser.
  • Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga kommunernas vård och omsorg för äldre hbtqi-personer och vilka behov gruppen har.
  • Folkhälsomyndigheten har samtidigt haft ett uppdrag att kartlägga hälsa och levnadsvillkor bland äldre hbtqi-personer.
Kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personer
Kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personerArtikelnummer: 2023-9-8727|Publicerad: 2023-10-03

Kontakt

Charlotte Fagerstedt
Telefon: 075-247 46 78

Kontakt

Malte Sundberg
Telefon: 075-247 33 40