Högre risk för suicid när ekonomin kraschar
Ekonomiska problem kan uppstå i samband förändrade livssituationer som att man blir av med sitt arbete, drabbas av sjukdom eller genomgår en skilsmässa. I extra pressade tider, som nu, med ihärdig och hög inflation och kraftigt stigande räntor ökar risken ytterligare för att människor ska hamna i ekonomiska svårigheter och behöva söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
– Många som beviljas ekonomiskt bistånd har komplexa svårigheter och insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri, som lett studien.
Studien som gjorts på data från Socialstyrelsens register, visar att personer som fick ekonomiskt bistånd under 2020 betydligt oftare än befolkningen i övrigt haft kontakt med specialistpsykiatrin på grund av psykisk ohälsa. De som mottog ekonomiskt bistånd löpte avsevärt högre risk än andra att hamna på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktlig självskada. Den risken var hela sex gånger högre.
Fem gånger högre risk för suicid
Nästan lika hög var risken för fullbordad suicid, fem gånger högre, eller död av annan orsak, tre gånger högre, under året efter att ekonomiskt bistånd beviljats.
– Den här studien bekräftar vikten av att de som i sin yrkesroll inom socialtjänsten möter personer i ekonomisk utsatthet verkligen frågar om psykisk ohälsa och eventuella tankar på suicid. Intrycket är att det inte i tillräcklig hög grad görs idag. Och även det omvända, att sjukvården och särskilt specialistpsykiatrin, ställer frågor om patienternas ekonomiska situation, säger Ylva Ginsberg.
I en annan svensk studie som nyligen publicerats konstateras att personer som hamnat hos Kronofogden hade dubbelt så hög risk för suicidförsök som de som fått hjälp med exempelvis skuldrådgivning eller skuldsanering.
Skuldkänslor gör det svårare att söka hjälp
Känslor av skuld och skam är vanliga både vid ekonomiska problem och tankar på suicid vilket kan göra det svårt att söka hjälp eller att orka berätta om sin situation. Därför behöver socialtjänsten och hälso- och sjukvården bli bättre på att ställa frågor om den enskildes såväl psykiska hälsa som ekonomiska situation för att bättre kunna samverka om vilka insatser som behöver erbjudas.
– Vikten av att hantera skulder och ekonomisk stress som en del av ett suicidpreventivt arbete inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver därför uppmärksammas tydligare, menar Ylva Ginsberg.
I studien har data från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd, patientregistret och dödsorsaksregistret analyserats för att se om det finns ett samband mellan ekonomisk utsatthet och olika aspekter av psykisk ohälsa samt dödlighet.