Socialstyrelsen publicerar i dag kunskapsstöd för flera områden kopplade till mödrahälso- och förlossningsvården. Däribland finns slutversionen av det nationella kunskapsstödet ”Graviditet, förlossning och tiden efter” som innehåller 35 rekommendationer och stöd inom totalt 10 olika områden.

– Vi har en bra förlossningsvård i dag, men den kan bli bättre. Syftet med kunskapsstödet är att bidra till en stärkt vårdkedja och en individualiserad vård i syfte att skapa trygghet före, under och efter graviditet och förlossning. Ytterst handlar det också om jämlik vård, säger Anders Berg, enhetschef på Socialstyrelsen.

Bland de områden som kunskapsstödet rymmer finns delar som Socialstyrelsen i samråd med experter identifierat som viktiga att stärka för att skapa en förbättrad och mer jämlik förlossningsvård. Däribland finns förlossningsrädsla, amning, substansbruk, föräldraskapsstöd och psykisk ohälsa.

– När det gäller psykisk ohälsa så handlar flera rekommendationer om vikten av att så tidigt som möjligt identifiera och erbjuda behandling för gravida och nyförlösta med psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomstillstånd. Det gäller även dem med risk för insjuknande. På så sätt kan man ge vård på rätt nivå och på rätt sätt för de kvinnor som behöver det, säger Susanne Åhlund, utredare på Socialstyrelsen.

Det finns också flera rekommendationer kring hur gravida med risk för förlossningsbristningar bör stödjas, och hur man bör jobba för att omhänderta och följas upp nyförlösta med förlossningsbristningar, exempelvis genom samtal före förlossning liksom och genom flera kontroller efteråt.

Ett annat område handlar om obesitas hos den gravida.

– Vi ser att BMI under många år stigit kraftigt bland gravida. I kunskapsstödet lyfts rekommendationer som att vården bör erbjuda ett utökat och individanpassat stöd hos barnmorska för de gravida med obesitas som önskar detta, säger Susanne Åhlund.

Viktigt med kontinuitet i eftervården

Tidigare rapporter från Socialstyrelsen och andra aktörer har visat på brist på kontinuitet och trygghet i eftervården. I kunskapsstödet betonas därför vikten av en tydlig vårdkedja så att kvinnan vet vart hon ska vända sig under hela tiden före, under och efter förlossning.

Bland rekommendationerna som handlar om eftervården finns en plan för uppföljning av den fysiska och psykiska omställningen efter förlossningen, liksom amningsstöd. På samma sätt rekommenderas att de nyförlösta erbjuds uppföljning av barnmorska vid två tillfällen.

– Dessutom finns rekommendationer om möjlighet till familjecentrerad samvård på BB, där eventuell partner får stanna kvar, samt en vårdtid som beslutas i samråd med den nyförlösta. Det är åtgärder som kan minska stressen hos den nyförlösta och i sin tur få andra positiva effekter, till exempel att hon inte behöver uppsöka akutvård efter förlossningen, säger Susanne Åhlund.

Fler kunskapsstöd publiceras

Socialstyrelsen publicerar i dag också ett kunskapsstöd om planerade kejsarsnitt när det saknas klara medicinska indikationer. Socialstyrelsen publicerar även ett kunskapsstöd om prekonceptionell hälsa, som rör vård och hälsa innan man blir gravid och under tidig graviditet.

– Det är ett område som handlar om de levnadsvanor man har i fertil ålder, även före en eventuell graviditet, och därmed kan det behövas rådgivning i fler sammanhang än bara inom mödrahälsovården. Med stödet vill vi bidra till att förbättra hälsan hos dem som är i den åldersgruppen och minska risken för försämrad fertilitet liksom risker under graviditeten, säger Susanne Åhlund.