Fler får hormonbehandling vid klimakteriebesvär – men stora skillnader utifrån socioekonomi
Klimakteriet kan innebära betydande besvär som påverkar livskvaliteten. Sju av tio upplever någon form av besvär, och för omkring en tredjedel är symtomen så omfattande att de behöver söka vård.
– Klimakteriet är en naturlig fas i livet, men för många innebär det symtom som påverkar både vardag och hälsa. Vården behöver ha bättre kunskap om klimakteriebesvär så att man kan möta dessa behov tidigt och på rätt sätt. Det är något som i vi uppmärksammat i de nationella riktlinjerna som nu presenteras i slutversion, säger Maja Österlund, utredare på Socialstyrelsen.
Ökning av hormonbehandling
Ny statistik om läkemedel visar att användningen av systemiskt verkande östrogener, ofta i form av menopausal hormonell behandling (MHT), har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut läkemedel från denna grupp ökade från 5,1 procent år 2021, till 8,4 procent år 2025.
– Behovet av att lindra symtom vid klimakteriebesvär har inte förändrats, däremot har kunskapen om hormonbehandling ökat. Samtidigt är det viktigt att behandlingen ges utifrån en individuell medicinsk bedömning, säger Maja Österlund.
Stora skillnader mellan områden
Statistiken för 2025 visar stora skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 3,2 procent av kvinnorna ut hormonbehandling. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent.
– Skillnaderna speglar en vård som idag inte är jämlik, och där vi samtidigt vet att det råder brist på vissa läkemedel. Tidigare kartläggningar visar stora variationer när det gäller organisering, kompetens och tillgång till behandling, säger Maja Österlund.
Nya riktlinjer ska stärka vården och öka jämlikheten
Kunskapen om klimakteriet och behandlingsalternativ varierar både hos patienter och inom hälso- och sjukvården. Många kvinnor är oförberedda på symtomen, vilket kan leda till att besvär inte uppmärksammas eller behandlas på rätt sätt. De nya nationella riktlinjerna lyfter primärvårdens centrala roll i att tidigt identifiera och behandla klimakteriebesvär för att förebygga mer omfattande hälsoproblem.
– Tillgången till vård och behandling vid klimakteriebesvär ska inte avgöras av var man bor och socioekonomiska faktorer. Med de nya riktlinjerna vill vi stärka kunskapen i vården och bidra till att fler kvinnor får rätt hjälp i tid, säger Maja Österlund.
Fakta / Stöd för prioriteringar och uppföljning
- Klimakteriet definieras som tiden före och efter sista menstruationen (menopaus). Vanliga symtom i klimakteriet är bland annat värmevallningar, sömnproblem, hjärndimma, humörförändringar och minskad sexuell lust.
- De nationella riktlinjerna för klimakteriebesvär publicerades i en första version i oktober 2025. Nu kommer en slutgiltig version.
- I riktlinjerna betonas bland annat behovet av ökad kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal, kunskapsbaserade samtal och råd utifrån patientens behov, effektiv och personcentrerad läkemedelsbehandling, att primärvården är ingången för den som upplever klimakteriebesvär och en bättre prioritering och resursfördelning.
- Riktlinjerna riktar sig främst till beslutsfattare och chefer inom hälso- och sjukvården och ska fungera som stöd för att fördela resurser efter behov, utveckla arbetssätt och organisation och ta fram vårdprogram och styrdokument
- Socialstyrelsen kommer med hjälp av indikatorer att följa upp hur riktlinjerna används och vilken effekt de får på vårdens kvalitet och jämlikhet.