Betydligt högre risk att dö i cancer för personer med funktionsnedsättning
En anledning till att dödligheten i bröstcancer är så pass mycket högre än för andra är att personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism får vård betydligt senare än andra och att cancern då hunnit sprida sig mycket längre.
– Det här handlar om personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning och autism och som kan ha mycket svårare än andra att kommunicera och uttrycka sin vilja eller oro, men det handlar också om att vården inte alltid är anpassad utifrån gruppens särskilda behov, säger Karin Flyckt, samordnare för funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen.
Allvarligt att beredskap för kris och krig försämras
Med tanke på det försämrade geopolitiska läget uppmärksammar också Socialstyrelsen allvaret i att krisberedskapen fortsätter att minska inom funktionshindersområdet.
– Det skedde en skärpning efter värmeböljan 2018 och även under pandemin. Men därefter har arbetet med framför allt evakueringsplaner och kontinuitetsplaner stannat av, och det har visat sig att krisberedskapen inom funktionshindersområdet framförallt varit reaktiv – egentligen när det redan varit för sent. Därför behövs en skärpning i det arbetet, säger Karin Flyckt.
Färre får medicin mot diabetes
En annan skillnad som Socialstyrelsen uppmärksammar är att bara hälften så många personer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes får behandling med blodfettsänkande läkemedel jämfört med övriga diabetespatienter. Behandlingen kan förhindra hjärt-kärlsjukdom, särskilt vid diabetes typ 2.
– Diabetes är mer än dubbelt så vanligt bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och skillnaderna i förskrivning är därför bekymmersamma, säger Karin Flyckt.
Tillgången till tandvård är inte heller jämlik och personer med psykisk funktionsnedsättning besöker tandläkare mer sällan trots att de många gånger har en sämre munhälsa.
– Det leder bland annat till betydligt fler akuta åtgärder, som att tänder måste dras ut i stället för att lagas, säger Karin Flyckt.
Fortsatt minskning av antalet insatser
Antalet insatser till personer med funktionsnedsättning har ökat under flera år i Sverige men 2021 bröts den trenden och sedan dess minskar i stället antalet insatser, en minskning som alltså fortsatt även under 2023. Minskningen har bara under det senaste året varit närmare 13 procent.
– Den här försämringen leder bland annat till försämrade livsvillkor i gruppen och att många anhöriga behöver ta över ansvaret för det stöd som tidigare samhället bistått med. Minskat stöd kan dessutom inverka negativt på hälsan för både personerna själva och deras anhöriga, säger Karin Flyckt.
Insatserna till de allra yngsta fortsätter också att minska. Det gäller framför allt i åldersgruppen 0-6 år där andelen med insatser minskat med 27 procent under det senaste året.
Myndigheten konstaterar i rapporten också att den ekonomiska situationen har förvärrats för personer med funktionsnedsättning. En utveckling som fått och får nytt bränsle av den rådande inflationstakt som råder. Det leder till att betydligt fler inom gruppen hamnar i långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med övriga.