Antalet LSS-insatser ökar – men färre får kommunal personlig assistans

Långt ifrån alla personer med funktionsnedsättning har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande, LSS. Vissa behöver inget stöd tack vare exempelvis hjälpmedel, läkemedel eller en tillgänglig omgivning, medan andra har ansökt men fått avslag.

Totalt hade 76 700 personer den 1 oktober 2021 minst en insats enligt LSS, vilket var 900 fler än året innan. I genomsnitt fick varje person 1,5 insats och sammanlagt uppgick antalet insatser till 117 100, att jämföra med 116 800 under föregående år.

Daglig verksamhet och boende för vuxna vanligast

Av de totalt tio LSS-insatser som kan beviljas är daglig verksamhet och boende för vuxna vanligast. En av fyra personer med LSS har båda dessa insatser.

– Insatserna ska vara individuellt anpassade och i största möjliga utsträckning ska personen ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges, säger Karin Flyckt.

Den LSS-insats som ökat mest de senaste åren är kommunalt beslutad personlig assistans, med hela 56 procent. Men mellan 2020 och 2021 skedde ett trendbrott, då minskade antalet personer som fick insatsen med drygt 300 personer.

– En del av ökningen vi sett de senaste tio åren kan förklaras av indragningar i statlig assistansersättning. Även om vi inte är helt säkra tror vi att förra årets nedgång kan bero på lagändringar som fått genomslag, det vill säga att barn med vissa behov åter kan få statlig assistansersättning. Vi kommer att följa utvecklingen noggrant, säger Karin Flyckt som inte utesluter att nedgången till viss del även kan bero på att färre ansökt om insatsen under pandemin.

Delat ansvar för personlig assistans

Personlig assistans ges till personer som behöver hjälp med allt från andning och personlig hygien till att klä sig och kommunicera med andra. Ansvaret för insatsen delas mellan kommunerna och staten. I korthet innebär reglerna att den som behöver assistans för grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan får hjälp av staten, det vill säga Försäkringskassan, medan de som har mindre än 20 timmars grundläggande behov vänder sig till kommunen.

Det är fler män än kvinnor som har LSS-insatser, 59 respektive 41 procent. Könsskillnaderna kan till viss del förklaras av att vissa diagnoser som ger rätt till LSS-insatser är vanligare bland män än bland kvinnor, till exempel utvecklingsstörning och autism.

– Samtidigt visar forskningen att flickor många gånger får diagnoser senare än pojkar, exempelvis när det gäller autism, vilket kan förklara varför könsskillnaderna inom LSS minskar med ökande ålder, säger Karin Flyckt.