Allvarliga brister i samhällets skyddsnät visar dödsfallsutredningarna

Publicerad:
Socialstyrelsen har utrett 60 ärenden där barn och vuxna utsatts för exempelvis mord, dråp eller försök till mord. De flesta av brottsoffren och gärningspersonerna hade haft många kontakter med olika samhällsaktörer, som exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis, året före brottet. "I många fall var kontakterna omfattande och ofta var flera samhällsaktörer inblandade parallellt. Trots det fick barn och vuxna inte det stöd de behövde. Det måste vi ändra på", säger Moa Mannheimer utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen utreder ärenden när exempelvis ett barn har blivit grovt misshandlat av en närstående eller har dödats, eller när en vuxen person har dödats av en närstående. Vartannat år presenteras en rapport och den rapport Socialstyrelsen presenterar i dag rör 60 ärenden där 26 barn och 43 vuxna är brottsoffer.

Socialtjänstens utredningar brister

I Socialstyrelsens utredningar identifieras allvarliga brister i samhällets skydd och stöd. Till exempel att socialtjänsten inte utreder ett barns situation tillräckligt noga, trots allvarlig oro för exempelvis försummelse, missbruk eller en konfliktfylld separation mellan föräldrarna.  

–  Samhällsaktörerna måste skapa sig en helhetsbild av barnets utsatta situation. Vi ser återkommande att man underskattar problemen hos exempelvis en tonåring som missbrukar eller hur en förälders psykiska ohälsa påverkar barnet, säger Moa Mannheimer.

Våldet upptäcks inte

I mötet med vuxna som utsatts för våld, främst kvinnor, upptäcks inte våldet. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten frågar inte om våld, trots att man känner till riskfaktorer hos brottsoffret eller gärningspersonen.

I de fall då man känner till att en person är våldsutsatt agerar man inte heller tillräckligt för att våldet ska upphöra.

–  Att så många brister kvarstår år efter år är oroande. Bristerna handlar om grundläggande arbetsuppgifter där det är tydligt vad som behöver göras, säger Moa Mannheimer. 

Psykiskt våld tas inte på allvar 

Majoriteten av de vuxna brottsoffren är kvinnor som dödats av en manlig partner. Gärningspersonerna hade i hög grad en belastad situation med till exempel psykisk ohälsa och missbruk. Brottet begicks ofta i samband med en separation.

I utredningarna framgår att riskbedömningar och säkerhetsplaneringar sällan gjordes och att våldsutsatta erbjöds få skydd- och stödinsatser. Det psykiska våldet tycks inte heller ha tagits på samma allvar som det fysiska våldet.

– Psykiskt våld är i sig mycket allvarligt och kan få liknande konsekvenser som fysiskt våld. Dessutom föregås dödligt våld i vissa fall enbart av psykiskt våld. Därför är det viktigt att alla vet vad de ska vara uppmärksamma på och agerar, säger Moa Mannheimer.

Många samhällskontakter året före brottet

I de ärenden som granskats konstateras att både brottsoffer och gärningspersoner haft omfattande samhällskontakter, ofta kort tid innan brottet begicks. Vanligast var kontakter med hälso- och sjukvården, men många hade också kontakt med socialtjänst, polis och även andra samhällsaktörer.

Där barn var brottsoffer framkommer till exempel att nära hälften av gärningspersonerna, 10 av 26, hade haft kontakt med polisen året före brottet. Ofta med anledning av våldsbrott. I ärenden med vuxna brottsoffer hade cirka tre fjärdedelar av både brottsoffren och gärningspersonerna haft kontakt med hälso- och sjukvården.

– Att både gärningspersoner och brottsoffer haft så många samhällskontakter innebär en stor möjlighet att kunna upptäcka och förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld av någon närstående, säger Socialstyrelsens generaldirektör Oliva Wigzell.

Illustration som visar antal barn som haft kontakt med socialtjänsten före brottet.

Om Socialstyrelsens dödsfallsutredningar

  • Den rapport Socialstyrelsen presenterar i dag rör 60 ärenden där 26 barn och 43 vuxna är brottsoffer.
  • Socialstyrelsen ska genomföra utredningar av vissa fall när exempelvis ett barn har blivit grovt misshandlat av en närstående eller har dödats eller när en vuxen person har dödats av en närstående.
  • Utredningarna bygger framför allt på journaler och annan dokumentation från de berörda samhällsaktörerna.
  • Syftet med utredningarna är att identifiera brister i samhällets skyddsnät och ge regeringen underlag för beslut om åtgärder. Målet är att förebygga att barn far illa och att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer.
  • Under åren 2018 till 2022 har i genomsnitt 18 personer dödats varje år av en partner eller tidigare partner, varav de flesta är vuxna kvinnor som dödas av en man. I genomsnitt har 9 barn dödats varje år, oftast av en förälder eller av ett jämnårigt barn/ung vuxen. För dödligt våld mot vuxna som begås av en annan närstående än partner eller tidigare partner saknas kriminalstatistik. (Källa: Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen)
Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2022–2023 (Kortversion)
Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2022–2023

Kontakt

Moa Mannheimer, utredare

Kontakt

Olivia Wigzell, generaldirektör