Nationella riktlinjer: könsdysfori – information till patienter
Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att veta för dem som bestämmer över vården. Därför berörs bara vissa delar av den vård som finns för personer med könsdysfori.
Huvudfokus är vården i din hemregion. Resten av vården är nationellt högspecialiserad vård. Den finns på ett antal platser i landet och styrs på ett annat sätt – genom särskilda villkor för högspecialiserad vård och genom vårdprogram som vårdpersonalen själva tar fram.
Riktlinjerna gäller framför allt vården för vuxna med könsdysfori, men några delar berör även vården för barn och unga. De som planerar vården behöver se till att alla som söker vård för könsdysfori tas emot på ett bra sätt och får träffa rätt person.
Riktlinjerna publicerades i februari 2026. De är Socialstyrelsens första nationella riktlinjer om könsdysfori, och de ersätter det tidigare kunskapsstödet om vuxna med könsdysfori från 2015.
Vårt kunskapsstöd om barn och unga med könsdysfori från 2022 gäller fortfarande. Det riktar sig till vårdpersonal, inte till beslutsfattare.
Några centrala budskap
I de nationella riktlinjerna om könsdysfori ger Socialstyrelsen 15 rekommendationer till beslutsfattare och chefer. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Du ska få hjälp av kunnig personal – på ett respektfullt sätt
Vårdpersonalen behöver kunskap om könsdysfori för att du ska bli bemött på ett respektfullt sätt och få rätt vård i tid. Det har du rätt till. Du ska till exempel inte behöva känna skuld eller skam för den du är.
Du ska inte behöva vänta så länge
Idag kan väntetiderna för en könsdysforiutredning vara långa, på vissa håll upp till 5 år. Vi vet att många mår dåligt under väntetiden, och i värsta fall börjar de må sämre. De långa väntetiderna beror bland annat på resursbrist. Ett viktigt budskap i riktlinjerna är därför att beslutsfattare behöver prioritera vården för personer med könsdysfori och se till att den får tillräckliga resurser.
Du har rätt till stöd och information
För att kunna påbörja en utredning om könsdysfori behöver du en remiss från vården i din region till den nationellt högspecialiserade vården. Efter utredningen kan du få behandling, exempelvis hårborttagning, logopedi och kirurgi, både i den högspecialiserade vården och i din region. Du kan också få stödjande samtal för att prata om dina känslor kring könsdysforin och din sociala situation.
Du och dina närstående har rätt till information, så att ni kan fatta bra beslut tillsammans med vårdpersonalen. Det handlar både om hur vårdprocessen går till och om möjligheter och risker med olika behandlingar. Socialstyrelsen rekommenderar därför att alla regioner har rutiner för samarbete, och en stödsamordnare som hjälper till med kontakten mellan de olika delarna av vården.
Vill du ha barn i framtiden?
Du som är transperson kanske vill ha barn i framtiden, och i så fall kan du behöva tänka på att bevara förmågan att få barn (fertiliteten). Det gäller exempelvis om du får behandling med hormoner eller kirurgi som kan göra det svårt att få barn. Det är viktigt att tänka igenom detta i god tid, och diskutera med vårdteamet under en könsdysforiutredning. Vi rekommenderar att den som vill ska få fertilitetsbevarande åtgärder, alltså möjlighet att spara könsceller – ägg och spermier.
Hur följs riktlinjerna upp?
Vi kommer att utvärdera hur hälso- och sjukvården följer riktlinjerna om könsdysfori. Våra utvärderingar riktar sig till beslutsfattare och pekar på vad som behöver förbättras.