Nationella riktlinjer: schizofreni – information till patienter

Dessa psykossjukdomar ingår i riktlinjerna:

• schizofreni
• schizofreniliknande tillstånd (till exempel schizofreniliknande psykoser, schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom samt korta och övergående psykotiska syndrom).

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades hösten 2018. De kommer att ersättas av nya riktlinjer om psykiatriska tillstånd 2028:

Nationella riktlinjer: psykiatriska tillstånd

Några centrala budskap

Vi ger totalt 55 rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten i riktlinjerna. De handlar bland annat om

• tidiga insatser vid insjuknande i psykos
• antipsykotisk läkemedelsbehandling
• psykologisk behandling
• modeller för att samordna insatser, boendestöd, arbetsrehabilitering, stöd och behandling vid akuta tillstånd
• åtgärder för att förebygga och behandla kroppsliga sjukdomar.

Här sammanfattar vi de viktigaste budskapen i rekommendationerna:

Du ska vara med och bestämma vilka insatser du får

De som jobbar med dig som har en psykossjukdom bör fatta alla beslut om behandling och stöd tillsammans med dig. Det kallas delat beslutsfattande, och riktlinjerna lyfter fram det som ett genomgående arbetssätt. Det betyder att när ni ska planera vård eller stöd för dig ska personalens kunskap tillsammans med din kunskap och dina mål i livet ligga till grund för det ni gemensamt bestämmer.

Viktigt med samordnade insatser vid första psykosen

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör samarbeta för att ge dig som fått en psykos för första gången det stöd och den behandling du behöver. Det innebär att du på ett samordnat sätt bör få antipsykotisk läkemedelsbehandling och psykologisk behandling utifrån dina behov. Dina närstående bör också få stöd för att förstå situationen, för att kunna stödja dig och för att samtidigt själva må bra. Du bör dessutom få hjälp att fortsätta med eller komma i gång med studier eller arbete, eftersom det gör det lättare att tillfriskna.

Även du som levt med psykossjukdom länge bör få hjälp av en samordnare, som ser till att du får den hjälp och den behandling du behöver för att må bättre psykiskt, fysiskt och socialt.

Fysisk aktivitet och goda matvanor kan ge bättre hälsa

Många med psykossjukdom har även kroppsliga sjukdomar, som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det beror delvis på biverkningar av läkemedel, men om du får hjälp att äta bra och röra på dig mer kan du bli friskare och må bättre. Riktlinjerna säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda exempelvis gruppaktiviteter som är inriktade på matvanor och fysisk aktivitet.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras.

Vi utvärderade vården vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd för första gången 2022. Utvärderingen visade bland annat att fler personer med schizofreni behöver vård och stöd i form av till exempel boendestöd, individanpassat stöd till arbete, psykopedagogiska behandlingsprogram och kognitiv beteendeterapi.