Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsers effekter

Socialstyrelsens metodguide samlar metoder (bedömningsmetoder och insatser) som är aktuella för socialt arbete i Sverige. Syftet är att ge objektiv och transparent information om vem metoderna är tänkta för, hur de ska genomföras samt om kvalitet och effekter av insatserna.

Metodguiden ger inga rekommendationer

Att en metod finns med i Metodguiden innebär inte att Socialstyrelsen rekommenderar den metoden framför andra. Syftet med guiden är att ge objektiv och transparent information till verksamheter som vill bedriva en evidensbaserad praktik.

Gå till Metodguiden för socialt arbete

Informationen i Metodguiden är tänkt att fungera som en del av beslutsunderlaget för praktiker och verksamheter som vill bedriva en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Vid beslut om metoder i det enskilda fallet bör information om insatsers effekter vägas samman med den professionelles expertis och med den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål.

Metoderna som beskrivs har rapporterats som använda metoder i Sverige i Socialstyrelsens återkommande målgruppsundersökningar eller förekommer i nationella riktlinjer och i öppna jämförelser på socialtjänstens områden eller finns med i SBU:s praxisundersökningar. Metodguiden uppdateras kontinuerligt med nya insatser.

Bedömningsmetoder och insatser

Metoderna kan delas in i två större grupper:

  • bedömningsmetoder, som är ett instrument med tillhörande manual och som används för olika typer av bedömningar.
  • insatser, som är åtgärder och program som syftar till att förebygga eller behandla olika problem hos klienten.

Alla metoder beskrivs med målgrupp, syfte och användning

Både för bedömningsmetoder och insatser ger Metodguiden grundläggande information om målgrupp, syfte och användning.

Vetenskapligt stöd hanteras olika för bedömningsmetoder och insatser

Socialstyrelsen granskar bedömningsmetodernas kvalitet i samarbete med externa experter. Syftet med granskningen är att identifiera och kommentera styrkor och svagheter i bedömningsmetodernas dokumentation och tekniska kvaliteter. Granskningarna ska alltid ske objektivt och vara fria från personliga intressen.

Socialstyrelsen granskar inte det vetenskapliga underlaget för insatsers effekter. Vi länkar istället vidare till våra nationella riktlinjer och till svenska systematiska översikter där insatsen ingår. Vi länkar också till upplysningstjänsten på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) som sammanställer, identifierar och redovisar forskning (systematiska översikter) eller som identifierar vetenskapliga studier som svar på en avgränsad fråga. Om insatsen täcks av en internationell systematisk översikt redovisas resultatet av den.

Noggrann och relevant granskning

Syftet med att granska bedömningsmetoder är att identifiera och kommentera deras styrkor och svagheter i relation till dokumentation och tekniska kvaliteter. Målet med processen för granskning är att genomföra granskningarna noggrant och relevant för den särskilda bedömningsmetoden samt att granskningarna ska vara objektiva och fria från personliga intressen.

Granskningsprocessen

1. Socialstyrelsen söker information om metoden

Socialstyrelsen samlar relevant dokumentation, till exempel manualer, rapporter eller artiklar om metoden. Socialstyrelsen gör också sökningar i relevanta databaser efter vetenskapliga artiklar där bedömningsmetoden har testats.

Läs mer om insatsers effekter längre ner på sidan. 

2. Granskare utses

Socialstyrelsen utser två av varandra oberoende, externa granskare för varje bedömningsmetod, varav minst en ska ha särskilt kunnande i psykometri. Proceduren genomförs på samma sätt som vid granskning av artiklar till vetenskapliga tidskrifter, så kallad peer-review-granskning.

De som granskar en bedömningsmetod får inte vara direkt involverade i arbete med den bedömningsmetod som är aktuell, med andra ord får de inte vara till exempel utvecklare, leverantörer eller konkurrenter. Däremot är det positivt om granskarna har kunskap om bedömningsmetoden och känner till dess bakgrund.

Granskarna (jäv) måste uppfylla Socialstyrelsens krav på objektivitet, saklighet och opartiskhet vid hanteringen av utredningar och ärenden. Ett jävsavtal tecknas mellan granskaren och Socialstyrelsen, som intygar objektivitet och frånvaro av jäv för metoden som ska granskas. Under granskningen har granskarna kontakt med Socialstyrelsen, men inte med metodens företrädare eller med varandra.

3. Granskningen genomförs utifrån standardformulär och underlag

Granskarna har ett standardformulär till sitt förfogande som underlag för granskningen. Materialet som granskarna får som underlag inkluderar det som företrädaren och Socialstyrelsen bifogar. 

Insatsers effekter

Socialstyrelsen sammanställer den kunskap som finns om insatsers effekter genom att länka vidare till våra nationella riktlinjer och till systematiska översikter. För en del insatser finns det inga riktlinjer, systematiska översikter eller ens enskilda studier att tillgå. Det innebär inte att insatsen saknar effekt utan att det behövs mer forskning.

Vilka insatser beskrivs i metodguiden?

Metoderna som beskrivs har rapporterats som använda metoder i Sverige i Socialstyrelsens återkommande målgruppsundersökningar eller förekommer i nationella riktlinjer och i öppna jämförelser på socialtjänstens områden eller finns med i SBU:s praxisundersökningar. Metodguiden uppdateras kontinuerligt med nya insatser.

Vad baserar sig beskrivningarna på?

Beskrivningarna av insatserna utgår från litteratur på området och har stämts av med metodföreträdarna. Om det saknas litteratur för metoden, helt eller delvis, anges metodföreträdaren som referens.

Vilken kunskap finns det om insatsernas effekter?

Vi uppdaterar löpande kunskapsläget om insatsernas effekter. Om en insats omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer eller ingår i en svensk systematisk översikt, så länkar vi vidare dit. Om insatsen täcks av en internationell systematisk översikt, så ger vi en svensk sammanfattning av resultaten. För en del insatser finns det inga riktlinjer, systematiska översikter eller ens enskilda studier att tillgå. Detta innebär inte att insatsen saknar effekt utan att det behövs mer forskning.

Vi väljer att presentera resultat från systematiska översikter snarare än enskilda studier, eftersom översikter ger den mest heltäckande och tillförlitliga bilden av kunskapsläget. Systematiska översikter innefattar också en värdering av det vetenskapliga underlagets kvalitet och tillförlitlighet, vilket är viktigt för att kunna bedöma vilka slutsatser som kan dras.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer tas fram utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. De visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder och är ett stöd för vården och omsorgen att prioritera rätt åtgärder till dem som har störst behov. Riktlinjerna ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd på en skala mellan 1 (mycket stark rekommendation) och 10 (mycket svag rekommendation). Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt (icke-göra) eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling (FoU).

Systematiska översikter

En systematisk översikt sammanfattar resultat från flera studier som undersökt en och samma forskningsfråga, exempelvis effekter av en viss insats. Om det är möjligt brukar resultaten från de enskilda studierna vägas samman statistiskt med hjälp av så kallad metaanalys. Termen systematisk översikt beskriver också det strukturerade arbetssätt som används för att söka efter, välja ut, bedöma och sammanfatta relevant forskning i den aktuella frågan.

Arbetet med en översikt genomförs enligt ett protokoll där man i förväg har specificerat hur samtliga arbetsmoment ska genomföras. I ett så kallat PIKUS (population, insats, kontrollgrupp, utfall, studiedesign) definierar man översiktens frågeställning och vilken typ av studier man ska söka efter. Ofta begränsas sökningarna till randomiserade, kontrollerade studier som ger de mest tillförlitliga resultaten. Syftet med arbetssättet är att så systematiskt och transparent som möjligt väga samman resultat från alla relevanta studier som håller acceptabel vetenskaplig kvalitet.

En systematisk översikt ger den mest heltäckande bilden av forskningen på ett visst område vid den tidpunkt som den genomförs. Den systematiska översikten måste därför uppdateras med nya databassökningar och revideras regelbundet.

4. Granskarnas bedömningar kvalitetssäkras

När de två granskarna gått igenom och bedömt materialet sammanställer socialstyrelsen granskarnas bedömningar och gör ett första utkast till kvalitetsbedömning. Utkastet sänds till företrädaren för bedömningsmetoden för kommentarer. 

5. Vad är det som granskas?

I granskningen av den standardiserade bedömningsmetoden är det framför allt två ansatser som är viktiga:

  • beskrivningen av syftet med och innehållet i metoden
  • kvaliteten på och informationen om vetenskaplig testning av bedömningsmetoden.

Dessa två ansatser bryts ner i detaljerade punkter och för varje avsnitt görs en värdering enligt en skala. Granskningarna grundas i första hand på den dokumentation som är tillgänglig för den normala användaren av instrumentet.

6. Dokumentation

En bedömningsmetod är aldrig bättre än den dokumentation som finns om det. Det handlar om det som användaren har tillgång till i termer av teknisk information samt beskrivning och syfte.

Med kvaliteten på den tekniska informationen menas kvaliteten på den psykometriska informationen med tillhörande förklaringar. Beskrivning och syfte innebär hur tydligt manualer och annan dokumentation beskriver olika faktorer.

7. Värdering

Granskarens värdering av instrumentet summerar styrkor och svagheter med behandlingsmetoden, särskilt med tanke på användning i praktiken. Värderingen görs på tre områden, som bedöms efter en fyrgradig skala, med efterföljande motiveringar och vid behov förslag till förbättringar.

Granskningsområdena är:

  • materialets utformning
  • beskrivning av metoden
  • tekniska och vetenskapliga kriterier.
Informationsmaterial
Om standardiserade bedömningsmetoderArtikelnummer: 2012-12-9|Publicerad: 2012-01-01
Beställ

Kontakt

Metodguiden
Senast uppdaterad:
Publicerad: