Stängt för underhåll på torsdag

Torsdag den 25 april genomför vi underhållsarbete på socialstyrelsen.se. Arbetet förväntas pågå mellan 13-16. Under tiden kommer du inte åt webbplatsen.

Arbete med e-tjänsterna för legitimation, statsbidrag och beställning av data gör att det inte går att logga in från torsdag kl. 8 till som längst fredag kl. 9.    

Tack för ditt tålamod.

Att arbeta evidensbaserat

Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.

Den evidensbaserade modellen

Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser:

  • den bästa tillgängliga kunskapen
  • den professionelles expertis
  • berörda personens situation erfarenhet och önskemål.

Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap.

Bästa tillgängliga kunskap

Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna.

Den professionelles expertis

I en evidensbaserad praktik har den professionelle, med sin yrkeskunskap och personliga kompetens, en viktig roll. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information samt en förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med klienten. 

De professionella kan själva generera systematisk kunskap genom att systematiskt följa upp hur det går för de enskilda individerna.

Individens önskemål, situation och kontextuella förutsättningar

Individens önskemål ska väga tungt vid val av insats, särskilt om det inte finns någon kunskap om den aktuella insatsen eller om studier visar svaga eller tvetydiga resultat. En person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen och det ökar sannolikheten för att insatsen blir till hjälp.

När det finns en valmöjlighet är vetenskaplig kunskap om insatsers effekter en viktig utgångspunkt. Men även om det finns ett vetenskapligt stöd för en viss insats är det inte givet att den ska användas i det enskilda fallet. Ett läkemedel kanske inte kan användas därför att individen är allergisk mot preparatet. Den insats som har bäst evidens kanske saknas där individen bor.

Alla kunskapskällor är lika viktiga

Sammanvägningen av kunskapskällorna görs i dialog mellan den professionelle och brukaren och beslutsgrunderna redovisas öppet. Denna transparens är en väsentlig del av en evidensbaserad praktik, bland annat eftersom det underlättar utvärdering och inlärning. I vissa fall har den vetenskapliga informationen en minimal betydelse, till exempel vid beslut om belopp och tid för utbetalning av försörjningsstöd. I andra fall har forskningsresultat större betydelse, till exempel om en kommun står inför ett beslut om att satsa på en ny insats som kräver resurser i form av utbildning, licenser eller liknande.

Etisk grund i socialt arbete

Evidensbaserat arbete har sin grund i etiska ställningstaganden – att det är oetiskt att ingripa i människors liv om det inte finns ett stöd för att insatserna åtminstone inte är skadliga.

Socialtjänstens brukare består av de svagaste grupperna i samhället, och socialtjänstens insatser utgör några av de mest ingripande insatser som samhället förfogar över. Därför är det ett etiskt krav att de insatser som används, så långt som möjligt har testats vetenskapligt och visats sig inte vara skadliga. 

Den genomsnittliga effekten på gruppen

Det räcker inte att enskilda individer eller professionen i sin helhet tror att en insats är bra. När vetenskapliga studier visar att en åtgärd är mer effektiv än en annan innebär det inte att den fungerar för alla. Det är den genomsnittliga effekten för gruppen som ligger till grund för slutsatserna. Det är därför viktigt att det finns vetenskapliga belägg för att insatsen inte kan orsaka skada. Det är inte alltid bättre att göra något än att inte göra något alls!  

Skadliga insatser förekommer

Det räcker därför inte med vällovliga teorier, goda avsikter, hårt arbete och enighet om att en viss insats är effektiv. Inte heller räcker det med att klienter tycker en insats är bra.

Stödmaterial
Att arbeta evidensbaserat – Ett stöd för praktiskt arbeteArtikelnummer: 2020-10-6930|Publicerad: 2020-12-22
Beställ
Senast uppdaterad:
Publicerad: