Höjaspelet – exempel
Målgrupp
Alla elever i årskurs F-3.
Syfte
Att utveckla elevernas förmåga till självreglerande beteende och att främja motivationen till samarbete, vilket ska leda till ett prosocialt klassrumsklimat som präglas av struktur och studiero för alla elever.
Innehåll och genomförande
Höjaspelet integreras i och genomförs under ordinarie lektioner i skolan. Varje lärare spelar spelet med klassen tre gånger per vecka. Spelet inleds med att klassen delas in i lag om cirka fyra-sex elever. Inför varje spelomgång introducerar läraren tre positivt formulerade klassrumsregler som eleverna ska förhålla sig till under spelet samtidigt som de arbetar med en tilldelad arbetsuppgift.
Varje lag tilldelas ett antal spelkort. Vid en regelöverträdelse plockar läraren bort ett kort utan att kommentera överträdelsen. Samtidigt ger läraren massvis med bekräftelse till de elever och lag som följer reglerna. Alla lag som har kort kvar när spelet är över har vunnit en vinst. Exempel på vinster är klistermärken, leka dansstopp, sjunga en sång eller hänga gubbe.
Spelet kan anpassas till både olika lektionsmoment och elevernas förutsättningar så att alla lag, och därmed elever, alltid ska vinna.
Höjaspelet införs i tre faser under ett läsår. Varje fas tar cirka tre månader att implementera.
Under den första fasen – introduktionsfasen – introduceras spelet till klassen och spelas inledningsvis i cirka tio minuter. Därefter utökas speltiden successivt till upp till 45 minuter.
Under den andra fasen – expansionsfasen – byggs Höjaspelet successivt upp, både avseende speltid och under vilka lektionsmoment man spelar spelet. I regel går klasserna från spel i 45 minuter till block om en hel förmiddag eller eftermiddag. I den andra fasen förskjuter man även vinsten längre fram där eleverna måste vinna tre spel för att kvittera ut en veckovinst.
I sista fasen – generaliseringsfasen – är målet att eleverna ska kunna generalisera sina förmågor till den grad att beteendet som uppvisas under spelet även spiller över utanför spelet. Läraren fortsätter att spela Höjaspelet tre gånger i veckan, men under den sista fasen avvecklas successivt spelets stödstrukturer.
När Höjaspelet är slut fortsätter läraren att tillämpa positiv beteendestyrning under först fem minuter för att bibehålla spelets positiva påverkan på klassen. Här övar lärarna på att fortsätta styra klassen positivt och eleverna tränar på att generalisera ett önskvärt beteende, även utanför spelets ramar.
Höjaspelet infördes och implementerades tidigare inom ramen för Malmö stads dåvarande arbete med Communities That Care (CTC), se egen metod i Exempelsamlingen. Numera implementeras Höjaspelet som ett fristående program av Malmö stads grundskoleförvaltning.
Metodstöd, utbildning och licens
Höjaspelet har funnits sedan 2016 i Sverige och bygger på den amerikanska metoden Good Behavior Game (GBG). Den första utbildningen genomfördes av representanter från den nederländska versionen av GBG. Representanter från Malmö stad fick utbildning och handledning under ett år. Därefter startade den svenska implementeringen.
Inför varje fas av implementeringen får lärarna utbildning och därefter handledning vid nio-tio tillfällen under genomförandet. Utbildning och handledning ges av tre certifierade utbildare, samtliga anställda av Malmö stad. För mer information om detta kan man kontakta ansvariga för Höjaspelet i Malmö stad.
Utbredning
Höjaspelet används av tolv skolor i Malmö stad och åtta skolor i Sandviken kommun.
Referenser
Djamnezhad D, Bergström M, Delfin C, Hofvander B (2025) Classroom effects of a preventive behavioral management program: A pragmatic cluster-randomized trial of Good Behavior Game. PLOS Mental Health 2(12): e0000487. https://doi.org/10.1371/journal.pmen.0000487
Evidensbaserade brottsförebyggande metoder. Fokusområde: barn, ungdomar och familjer. Stöd till kommuner vid val av insatser i det brottsförebyggande arbete och social prevention. Länsstyrelsen Blekinge. 2025.
En fantastisk resa som fortsätter utveckla våra elever - Pedagog Malmö, Malmö stad, 2026.
Mejlkontakt med Ahmet Gazic, Utvecklingssamordnare, Malmö stad. Augusti 2026.
Mer om
Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. En systematisk översikt av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande, upplevelser av dessa program samt hälsoekonomiska och etiska aspekter. SBU. 2022.
Good Behavior Game. Blueprints Programs. Blueprints for Healthy Youth Development.
Good Behaviour Game (GBG) - group-contingent positive reinforcement of children's prosocial behaviour. The European Union Drugs Agency (EUDA). 2024.