För dig som vill ändra juridiskt kön

Personnumret används i många sammanhang i samhället. Att ändra juridiskt kön innebär att en rad praktiska uppgifter behöver hanteras i kontakt med olika myndigheter, företag och samhällstjänster. Socialstyrelsen har tagit fram en checklista med exempel som stöd för detta.

Checklistan omfattar följande områden:

• identitetshandlingar och juridiska dokument
• hälsa och sjukvård
• myndigheter och samhällstjänster
• banktjänster och digital identitet
• arbete och medlemskap
• övriga abonnemang och avtal.

Tänk på att regler kan förändras och att listan inte är komplett.

Först behöver du ett intyg från hälso- och sjukvården. Du vänder dig till hälso- och sjukvården och bokar tid hos en läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, för det är dessa yrkesgrupper som får utfärda ett intyg. Du kan till exempel kontakta din vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du är ung. Sedan skickar du in ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med intyget.

Könstillhörighetslagen innebär bland annat:

• Lagen fokuserar på om en person i nuläget har ett juridiskt kön som inte stämmer överens med könsidentiteten och hur personen ser på att fortsätta att leva i den könsidentiteten. Krav som handlar om personens könsidentitet eller könsuttryck bakåt i tiden tas bort.
• Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön är 16 år.
• Även ickebinära personer kan ansöka om att ändra juridiskt kön, om det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten.
• Det behövs ingen kontakt med den könsbekräftande vården.

Könstillhörighetslagen reglerar också när personer under 16 år med intersexvariation kan ändra juridiskt kön.

Lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall

Olika processer för att ändra juridiskt kön och för könsbekräftande vård

Lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen styr när vården får göra viss typ av underlivskirurgi som kan ingå i könsbekräftande vård. Den lagen är inte kopplad till könstillhörighetslagen. Det innebär att processen för att ändra juridiskt kön och processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen blir två olika processer som är oberoende av varandra.

Lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen

Könstillhörighetslagen handlar alltså om att ändra personnumret eller samordningsnumret, inte om könsbekräftande vård. För den som har behov av könsbekräftande vård finns det nationell högspecialiserad vård.

Ansökningsblanketten hittar du här. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska ansöka.

Ansökan för personer som har fyllt 16 år

Ansökan för personer med intersexvariation som inte har fyllt 16 år

Utöver ansökan behöver du även skicka in ett intyg som är utfärdat i hälso- och sjukvården.

Din ansökan behöver vara underskriven för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter. För att underlätta vår hantering får du som ansöker gärna underteckna din ansökan i utskriven form med penna på papper, och därefter skanna in den.

Ansökan ska göras skriftligen, till exempel med brev eller med e-post.

På Socialstyrelsens webbplats finns en lösning för att skicka krypterad e-post till myndigheten. Du måste inte använda Socialstyrelsens lösning för krypterad e-post, men tänk på e-post som skickas via vanliga e-posttjänster inte alltid är krypterad och kan därför vara lätt för obehöriga att komma åt och läsa.

Skicka krypterat meddelande

Brev skickas till:

Socialstyrelsen
Förvaltningsjuridik
106 30
Stockholm

För närvarande är det många som ansöker om ändring av juridiskt kön. I dagsläget är handläggningstiden cirka 2 månader om ärendet är komplett. Vi handlägger alla ärenden i turordning och återkommer till dig som har ansökt när vi har fattat beslut i ditt ärende. I alla ärenden skickar vi ut bekräftelse på att vi har mottagit ansökan. Om vi saknar något i ärendet kommer vi att kontakta dig.

Att ansöka om nytt juridiskt kön hos Socialstyrelsen kostar ingenting. När du kontaktar hälso- och sjukvården för att få ett intyg kan du dock behöva betala exempelvis besöksavgift.

Socialstyrelsen kommer att pröva om du uppfyller kraven i lagen, bland annat utifrån det underlag du skickar in. Underlaget (intyget) ska visa att din upplevda könsidentitet inte stämmer överens med det kön som står i folkbokföringen.

Socialstyrelsens handläggare hanterar handläggningen av ansökningar som kommer in. Tidigare har det varit Rättsliga rådet som hanterat dessa ärenden.

Uppgifterna i din ansökan omfattas av sekretess. Samma sak gäller för Socialstyrelsens beslut. Det betyder att ingen i hälso- och sjukvården eller på Socialstyrelsen får låta någon annan enskild privatperson, företag eller myndighet se din ansökan eller ditt beslut. Sekretessen gäller också inom Socialstyrelsen. Det betyder att bara de som behöver se din ansökan på grund av att de exempelvis registrerar din ansökan, handlägger ditt ärende eller liknande, kommer att få tillgång till uppgifterna om dig. För att ditt juridiska kön i folkbokföringen ska ändras behöver Socialstyrelsen dock skicka beslutet om fastställelse av ändrat kön till Skatteverket.

Alla legitimerade läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer som är verksamma i hälso- och sjukvården kan utfärda det intyg som behöver skickas med ansökan till Socialstyrelsen. Det är inte längre den könsbekräftande vården som har ensamt ansvar för att ta fram ett underlag till ansökan.

Det underlag som tas fram är också mindre omfattande. Detta kan eventuellt leda till kortare kötider för den könsbekräftande vården, men om det verkligen blir så går inte att svara på förrän effekterna av den nya könstillhörighetslagen går att mäta.

Ja. I och med den nya könstillhörighetslagen kommer processen för att ändra juridiskt kön och för att få könsbekräftande vård att vara separerade. Det betyder att du kan ansöka om att ändra ditt juridiska kön medan du väntar på könsbekräftande vård. Intyget du skickar med din ansökan behöver inte komma från någon som arbetar inom den könsbekräftande vården. Då vänder du dig till hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

När du får tid hos utredningsteamet kan du be om det intyg som ska skickas till Socialstyrelsen när du ansöker om att ändra juridiskt kön. Du kan be om det när som helst under din utredning eller behandling.

Du kan också ansöka om att ändra juridiskt kön innan du ställer dig i kö för utredning i den könsbekräftande vården eller under tiden du står i kö. Då kontaktar du hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, som är de yrkesgrupper som får utfärda ett intyg.

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

Vård vid könsdysfori

Nej, du får inte förtur.

Personer med intersexvariationer kan ändra juridiskt kön i folkbokföringen före 16 års ålder, enligt 3 § lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall (könstillhörighetslagen). Då krävs att

• barnet är folkbokfört i Sverige
• en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet
• ändring av juridiskt kön krävs med hänsyn till barnets bästa.

Personer med intersexvariationer som har fyllt 16 år omfattas av reglerna som gäller för alla som har fyllt 16 år, dvs. det som står i 2 § könstillhörighetslagen.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2025:9) ska det tillsammans med ansökan lämnas in ett intyg som är skrivet av en legitimerad läkare inom en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

När den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025 kan du som har fyllt 16 år  ansöka om ändring av ditt juridiska kön. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av dina vårdnadshavare. Om du har två vårdnadshavare behöver ansökan göras av dem båda. Du behöver också själv skriva under och godkänna ansökan.

Innan du ansöker behöver du få ett intyg från hälso- och sjukvården. Besöket hos hälso- och sjukvården kan du själv boka och genomföra själv utan vårdnadshavare, om du vill. Intyget skickas sedan in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Den nya könstillhörighetslagen kommer att göra det möjligt för dig som är ickebinär att ändra juridiskt kön. Idag krävs det att personen upplever sig tillhöra det andra könet, det vill säga identifierar sig som kvinna men är folkbokförd som man eller tvärtom. Med den nya könstillhörighetslagen kommer kravet istället vara att det juridiska könet inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten. Den som känner att det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten kommer därför kunna ändra sitt juridiska kön. Samtidigt innehåller folkbokföringen bara två kön och ett samordningsnummer eller personnummer är antingen manligt eller kvinnligt kodat.

Nej. Sverige har inte lagstiftat om ett tredje juridiskt kön. Du kan registreras i folkbokföringen med juridiskt kön som antingen kvinna eller man. Däremot behöver du inte identifiera dig som kvinna eller man för att kunna ändra juridiskt kön. Könstillhörighetslagen innebär att ickebinära kan ansöka om att ändra juridiskt kön om det andra juridiska könet stämmer bättre överens, eller mindre dåligt, med den upplevda könsidentiteten.

Registrerat partnerskap fanns för samkönade par under en tid när äktenskap var definierat som något som endast en man och en kvinna kunde ingå. När äktenskapslagstiftningen blev könsneutral 2009 kunde de par som var registrerade partners omvandla sitt partnerskap till äktenskap – eller välja att fortsätta vara registrerade partner.

Om en person som ingått registrerat partnerskap ändrar juridiskt kön, är paret inte längre samkönat och uppfyller därmed inte villkoren i den nu upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

Lagen ställer vissa krav som behöver vara uppfyllda för att någon ska få ändra juridiskt kön. Socialstyrelsen behöver veta om du som ansöker om att ändra juridiskt kön uppfyller dessa krav eller inte för att kunna fatta beslut.

Fyra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården får rollen att träffa dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön och göra en bedömning av om du uppfyller lagens krav, det vill säga

• om ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och
• om det kan antas att du kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid.

Bedömningen ska utgå ifrån det du själv berättar. Personen du träffar i hälso- och sjukvården skriver ett intyg med sin bedömning. Intyget skickar du till Socialstyrelsen tillsammans med din ansökan.

Den som utfärdar intyget behöver också kontrollera att du är du, och du behöver därför kunna legitimera dig med ID-kort eller liknande vid besöket.

Alla som kommer till hälso- och sjukvården har rätt att bemötas med respekt. Den du möter kan ta stöd av Socialstyrelsens kunskapsstöd som bland annat beskriver hur de yrkesgrupper som kan utfärda intyg kan skapa ett respektfullt, begripligt och informativt möte.

Kunskap för ett jämlikt bemötande

Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård kan ha olika kunskap om könsidentitet och transpersoner. Om du upplever att du blir bemött på ett sätt som du inte är nöjd med kan du ta upp det på flera sätt:

Prata med vårdpersonalen eller chefen för mottagningen

Du kan börja med att berätta hur du upplevde bemötandet. Ibland kan det handla om okunskap som går att rätta till – men du har ingen skyldighet att utbilda vårdpersonal.

Kontakta patientnämnden i din region

I alla regioner finns en patientnämnd som hanterar klagomål och synpunkter på vården. De tar inte ställning till om någon har gjort rätt eller fel, men kan hjälpa dig att framföra din upplevelse och se till att vården får veta hur du har blivit bemött. Du kan vara anonym om du vill.

Anmäl till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Om bemötandet har varit kränkande kan du göra en anmälan till IVO . Det kan till exempel gälla att du inte blivit lyssnad på, kallats fel namn eller pronomen, eller behandlats med bristande respekt på grund av din könsidentitet.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Om du anser att du har blivit diskriminerad på grund av könsidentitet eller könsuttryck, kan du också vända dig till DO. Det kan vara diskriminering om du blivit sämre behandlad än andra i en liknande situation, just på grund av att du till exempel är transperson eller ickebinär.

Om du kontaktar en vårdenhet som inte utfärdar intyg kan du be om information om var du ska vända dig istället. Socialstyrelsen har beslutat vilka legitimerade yrkesgrupper som är behöriga att utfärda intyg, men hälso- och sjukvården beslutar själva hur de organiserar sina verksamheter och vilka medarbetare inom dessa yrkesgrupper som i praktiken ska utfärda intyg.

Om du träffar en yrkesverksam som efter samtal med dig bedömer att du inte uppfyller kraven för att få ändra juridiskt kön så ska denna inte skriva ett intyg. Precis som i andra delar av hälso- och sjukvården kan den som nekas en behandling eller intyg vända sig till en annan vårdgivare för en ny bedömning, eller ta en förnyad kontakt med samma vårdgivare vid senare tillfälle

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar vilka legitimerade yrkesgrupper som har behörighet att utfärda intyg. Det betyder inte att varje enskild person inom dessa yrkesgrupper kommer att ha till arbetsuppgift att utfärda intyg. Hur hälso- och sjukvården väljer att organisera sina verksamheter och vilka medarbetare som ska ha till arbetsuppgift att utfärda intyg kommer inte att bestämmas av Socialstyrelsen.

Ja. Eftersom intyget som ska skickas in tillsammans med ansökan ska vara utfärdat i en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska intyget journalföras.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) gäller för alla vårdgivare. Med vårdgivare avses statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta innebär att både privat och offentligt finansierad vård omfattas. Elevhälsan omfattas också av hälso- och sjukvårdslagen.

Även du som har skyddade personuppgifter kan ansöka om ändring av juridiskt kön. I din ansökan behöver du inte ange namn och folkbokföringsadress, det räcker med personnummer. Socialstyrelsen kommer då att kunna nå dig med brev genom Skatteverkets förmedlingstjänst.

Om du har skyddade personuppgifter kommer Socialstyrelsen dock inte kunna ta reda på uppgifter om dig till exempel om ditt civilstånd och du kommer därför själv behöva skicka in exempelvis personbevis i samband med ansökan eller under handläggningens gång.

Du som är svensk medborgare bosatt utomlands kommer att kunna ansöka om ändring av ditt juridiska kön när den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025. För dig gäller samma krav som för de som är bosatta i Sverige.

Ja. Den som vill ändra juridiskt kön igen kan skicka in en ny ansökan till Socialstyrelsen. Ett nytt intyg utfärdat av legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator behöver också skickas in tillsammans med ansökan. Den som ändrar tillbaka till det kön som personen fick vid födseln kan dock inte få tillbaka sitt ursprungliga personnummer.