För dig som utfärdar intyg

Fyra yrkesgrupper har rätt att utfärda intyg:

• legitimerade läkare
• legitimerade psykologer
• legitimerade terapeuter
• legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer

Det beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2025:9) om ansökan om fastställande av kön i vissa fall.

Blanketten för att utfärda intyg, som nämns på sidan 6 och 11 i kunskapsstödet, hittar du här. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska utfärda intyget.

Intyg för personer som fyllt 16 år

När du möter en person som önskar intyg ska du ställa frågor och lyssna på personens svar. Du ska så långt som möjligt utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för dig som ska utfärda intyg. I kunskapsstödet får du stöd kring vilka frågor du kan ställa och hur du kan föra ett sådant samtal. Du får också veta vad du inte ska ta hänsyn till.

Intyget behöver vara underskrivet för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter. För att underlätta vår hantering bör du som utfärdar ett intyg underteckna intyget i utskriven form med penna på papper. Intyget kan sedan ges in till Socialstyrelsen i fysisk form eller inskannad av den som ansöker. Intyget kan även signeras digitalt, men det behöver då göras med en avancerad elektronisk signatur.

Könstillhörighetslagen gör det möjligt för svenska medborgare som bor utomlands att ändra juridiskt kön i folkbokföringen. De måste uppfylla samma krav som personer som bor i Sverige.

Bedömningen utgår från ett samtal med personen. Det du bedömer är om personen menar att en ändring skulle innebära att det juridiska könet bättre överensstämmer med könsidentiteten, och att personen tror att hen kommer att ha könsidentiteten under överskådlig tid, så långt framåt i tiden som personen kan överblicka.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd till dig som ska utfärda intyg.

Nej. Du som utfärdar ett intyg behöver skicka det till den sökande. Den sökande skickar sedan in intyget tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar vilka legitimerade yrkesgrupper som har behörighet att utfärda intyg. Det betyder inte att varje enskild person inom dessa yrkesgrupper behöver utfärda intyg. Hur hälso- och sjukvården väljer att organisera sina verksamheter och vilka medarbetare som ska ha den arbetsuppgiften regleras inte av Socialstyrelsen.

Könsidentitet är en fråga om identitet, självbild och självbestämmande. Bedömningen du ska göra utgår från lag, föreskrifter och förarbeten, snarare än vetenskap. Du kan läsa mer om detta i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska alla åtgärder som rör barn i första hand utgå från det som bedöms vara barnets bästa. Det innebär bland annat att du har ansvar att:

• Se till att barnet får information som är anpassad till barnets förutsättningar, ålder och mognad.
• Se till att barnet kommer till tals.
• Väga in barnets åsikter, med hänsyn till barnets ålder och mognad.
• Göra en bedömning som utgår ifrån det specifika barnet och vad som blir bäst för barnet ur ett helhetsperspektiv.
• Utgå ifrån barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Det innefattar till exempel barnets rätt till fysisk och psykisk hälsa och barnets rätt till identitet, inklusive könsidentitet.

Läs mer

Barnombudsmannens webbstöd för prövning av barnets bästa

Mognadsbedömning för barns delaktighet - Kunskapsguiden

Den reform som riksdagen har beslutat om bygger på en process där den sökande först ska vända sig till hälso- och sjukvården för att få ett intyg, som sen lämnas in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen. Eftersom det som ska intygas gäller en persons upplevda könsidentitet är det lämpligt att utredningen som resulterarar i ett intyg genomförs av någon som kan prata med personer kring frågor om bland annat könsidentitet. Detta ställer krav på en kompetens som finns hos hälso- och sjukvården.

Den som vill ansöka om att ändra juridiskt kön behöver inte ha könsdysfori eller könsdysforidiagnos. Det finns inte heller några diagnoser som innebär att en person automatiskt ska nekas från att ändra juridiskt kön. Det avgörande är om personen uppfyller lagens krav för att få ändra juridiskt kön.

Det kan dock finnas tillstånd eller symtom som indirekt kan få betydelse, om de till exempel gör det omöjligt för intygsskrivaren att göra en bedömning av om lagens krav är uppfyllda eller inte eller om de innebär att personen inte har tillräcklig beslutsförmåga.

Att ha tillräcklig beslutsförmåga innebär att:

• förstå informationen om vad det innebär att ändra juridiskt kön,
• kunna värdera konsekvenserna av att själv ändra juridiskt kön, och
• kunna kommunicera ett ställningstagande.

Den som vill ansöka om att ändra juridiskt kön behöver alltså förstå syftet med mötet och frågorna som ställs och kunna kommunicera svar. Personer med exempelvis kognitiv svikt eller en funktionsnedsättning som påverkar kommunikationsförmågan kan behöva extra stöd i kommunikationen.

Om du som intygsskrivare inte kan göra en bedömning av om en person uppfyller lagens krav är det viktigt att du dokumenterar anledningarna till detta.