Kvinna med glasögon.

Nationellt utvecklingsarbete ska stärka socialtjänstens dokumentation och uppföljning

Publicerad:
Socialstyrelsen driver ett utvecklingsarbete som ska stärka förutsättningarna för uppföljning, kunskapsutveckling och digitalisering inom socialtjänsten. Utvecklingen är en del av förberedelserna inför en lag om socialdataregister.

Arbetet handlar om att stegvis skapa en mer strukturerad dokumentation som kan användas både lokalt och på nationell nivå. Utvecklingsarbetet genomförs i nära samverkan med kommuner, systemleverantörer, forskare och andra berörda aktörer, och kommer att pågå under flera år.

– För att socialtjänsten ska kunna dra nytta av bättre uppföljning behöver vi börja i hur vi dokumenterar. Det här är ett gemensamt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen tar en drivande och stödjande roll, säger Johanna Kumlin, tillförordnad avdelningschef på Socialstyrelsen.

Stegvis utveckling med gemensam inriktning

Arbetet inleds med nationell utveckling som fokuserar på att strukturera delar av socialtjänstens dokumentation. Målet är att skapa gemensamma förutsättningar som underlättar användning, återanvändning och delning av uppgifter, och som minskar risken för olika tolkningar mellan verksamheter och kommuner.

En mer strukturerad dokumentation ger förutsättningar för att

  • dokumentationen ska bli mer effektiv och ändamålsenlig
  • socialtjänsten ska kunna ”prata samma språk”, genom mer enhetliga termer och begrepp
  • digitalisering och användning av nya tekniska lösningar, inklusive AI, ska underlättas
  • insamlingar till nationella register utökas och blir mer effektiva
  • den lokala uppföljningen ska förbättras, med bättre möjligheter till jämförelser

– När det blir tydligare vad som ska dokumenteras och mer enhetligt hur dokumentationen genomförs blir det också lättare att följa upp och utveckla verksamheten, och att stärka kunskapsbasen. Det är där den största nyttan finns för socialtjänsten, säger Johanna Kumlin.

Register och lag på sikt

Det nationella utvecklingsarbetet är en viktig grund för ett framtida socialdataregister och för den föreslagna lagen om socialdataregister. På sikt kan ett register bidra med värdefull nationell kunskap för statistik och forskning.

Införandet av ett register ligger längre fram i tiden och sker stegvis. Det är först från den 1 juli 2027 som uppgifter tidigast kan komma att begäras in med stöd av lagen. Vilka uppgifter det handlar om är ännu inte fastställt.

Vad kan kommunerna göra redan nu?

Utvecklingsarbetet kan innebära förändringar i hur verksamhetssystem används och hur dokumentationen utformas. Socialstyrelsen kommer att ge stöd under resans gång.
Redan nu kan kommuner

  • ha beredskap för att strukturerad dokumentation kan innebära verksamhetsutvecklin
  • stärka kompetensen inom informatik, verksamhetssystem och uppföljning, med bas i socialtjänstens behov
  • låta ledningen börja efterfråga och använda lokal uppföljning
  • följa utvecklingen.