Sköterska undersöker pojke i undersökningsrum

Kartläggning av barn med postcovid lämnas över till regeringen

Publicerad:
Av de barn som fick diagnosen postcovid mellan 2021 och 2024 fick 661 hjälp i specialistvården. Ungefär en femtedel av barnen har fortsatt behov av vård två till tre år senare, visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt vård och behandling av barn med postcovid under åren 2021 till 2024.

Mellan 1250 och 1770 barn uppskattas ha fått diagnoskoden postcovid under perioden.

– Det exakta antalet barn som har insjuknat är osäkert, bland annat på grund av att diagnoskoden använts på olika sätt i olika regioner under olika delar av pandemin. Utredning och behandling sker i första hand i primärvården, och där har vi inte lika bra data som i specialistvården, säger Frida Lundberg, utredare på Socialstyrelsen.

  • 661 barn fick specialistvård för postcovid mellan 2021 och 2024. Av dessa var 285 pojkar och 376 flickor.
  • Omkring en femtedel av barnen som insjuknade mellan 2021 och 2022 hade ytterligare besök för postcovid två till tre år efter diagnos.
  • Fler flickor än pojkar (23 respektive 11 procent) fortsatte att besöka specialistvården för postcovid två till tre år efter diagnos.

– Det är tydligt att en del av barnen med postcovid har fortsatt behov av vård även flera år efter diagnos, och att detta gäller fler flickor än pojkar. Denna grupp barn har också ofta mer komplexa symtom, säger Frida Lundberg.

Trötthet vanligaste symtomet

Kartläggningen visar även följande:

  • Det vanligaste symtomet vid postcovid hos barn är onormal trötthet och uttröttbarhet, vilket kan påverka minne och koncentrationsförmåga.
  • Drygt hälften av barnen som har besökt specialistvården för postcovid fick något av de läkemedel som används mot postcovid-symtom inom ett år från diagnos, till exempel sömnmedel och smärtstillande.
  • Både vårdbesök och läkemedelsanvändning minskar över tid, men en del av barnen har fortsatt behov av vård.
  • Diagnosen postcovid var vanligare bland barn boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar och fördelningen över sjukvårdsregionerna var ojämn, vilket kan tyda på ojämlikhet i vården.
  • En studie bland de barn som har vårdats för postcovid vid Astrid Lindgrens barnsjukhus visar att två tredjedelar hade minskat sina fritidsaktiviteter och en tredjedel hade ökad skolfrånvaro.
  • Runt 400 barn har insjuknat i multisystemiskt inflammatoriskt syndrom (MIS-C). Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan uppstå hos barn och ungdomar två till åtta veckor efter covid-19-infektion. Många var allvarligt sjuka och en femtedel krävde intensivvård, men samtliga barn har tillfrisknat och inget barn har avlidit till följd av MIS-C i Sverige.

Fler uppdrag på området

Socialstyrelsens uppdrag att kartlägga och analysera vilken behandling barn med postcovid har fått är ett av flera uppdrag som ska ge vården bättre stöd och hjälp. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, jobbar parallellt med att ta fram uppdaterade kunskapsunderlag för postcovid i alla åldrar. När det är klart har Socialstyrelsen i uppdrag att sprida de stöden.

Ta del av Kartläggning och analys av behandling av barn med postcovid