Årets lägesrapport – Vård och omsorg för äldre

Trygghetslarm följs ofta av fler socialtjänstinsatser

Trygghetslarm i hemmet är den vanligaste första socialtjänstinsatsen för äldre. Socialstyrelsen har undersökt vilka socialtjänstinsatser som vanligast följer inom sju år efter att man har fått ett trygghetslarm. Av 20 000 undersökta personer med trygghetslarm som var 65 år och äldre, hade majoriteten fått hemtjänst inom sju år. De flesta äldre personer med en demenssjukdom hade dock flyttat in på särskilda boenden för äldre (säbo) under den här perioden, även om de först fick fler hemtjänstinsatser. 

Från att en person fått ett beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst tog det i genomsnitt 15 månader, och till att bli beviljad flytt till säbo i genomsnitt 21 månader. Tiden mellan trygghetslarm och efterföljande socialtjänstinsatser var i genomsnitt längre för kvinnor än för män.

Samband mellan personalens kompetens och nöjdheten hos äldre personer

Socialstyrelsen har analyserat sambandet mellan äldre personers upplevelser av sin äldreomsorg och verksamheternas arbetsrutiner, arbetssätt och personalresurser. Resultaten visar att fyra procent fler är nöjda på säbo med högre andel utbildad personal. På motsvarande sätt tycker fler att det är lätt att få träffa en sjuksköterska eller få kontakt med personalen, på säbo som har en högre sjukskötersketäthet eller personaltäthet.

Även aktiviteter påverkar de äldre personernas välbefinnande, både vad gäller känslan av ensamhet och oro. På säbo med regelbundna aktiviteter upplever till exempel cirka 40 procent färre av de äldre personerna oro och ångest, jämfört med boenden som sällan eller aldrig erbjuder aktiviteter.

Användning av läkemedel som äldre personer bör undvika fortsätter att minska

Mellan 2005 och 2018 har användningen av läkemedel som äldre personer bör undvika minskat med 59 procent. Det här är ett tecken på en ökad medvetenhet och strävan hos läkare och vårdpersonal att förbättra läkemedelsbehandlingen för äldre personer, och att anpassa den till deras specifika behov. Det är en positiv utveckling som minskar risken för att äldre personer drabbas av negativa läkemedelseffekter. Det kan också bidra till att förbättra deras hälsa som helhet, till exempel genom att minska risken för fallskador.

Bättre samordning behövs för att förebygga dålig munhälsa bland äldre personer

Äldre personer behåller sina egna tänder i högre grad än tidigare. Att ha en bra munhälsa är viktigt eftersom den kan påverka både allmän hälsa och välbefinnande. De så kallade basundersökningarna av tänder har ökat bland personer som är 80 år och äldre vilket är bra. Men denna åldersgrupp har också fler skadade tänder än tidigare, vilket tyder på ett ökat behov av insatser för att förebygga dålig munhälsa. 

Vi kan se att samordningen mellan hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst brister och behöver bli bättre. Bristerna kan bero på att man inte känner till hur viktig munhälsan för äldre personer med skörhet och funktionsnedsättning är. Det kan också bero på bristfälligt samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare.  

Vilken munhälsa man har kan också påverkas av andra faktorer. Skillnader som beror på socioekonomiska faktorer har minskat. Skillnader som beror på att tillgången till tandvård varierar i landet, har däremot ökat.