Öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser av socialtjänst innehåller indikatorer och nyckeltal som på olika sätt belyser kvalitet och förutsättningar inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Jämförelserna kan bland annat användas för att följa upp och utveckla verksamheterna genom att bidra med underlag till uppföljning och visa utvecklingen över tid. De möjliggör också jämförelser med andra kommuner eller verksamheter med liknande förutsättningar.
Jämförelserna riktar sig främst till tjänstepersoner, till exempel chefer och kvalitets- och verksamhetsutvecklare. Men även beslutsfattare och politiker på olika nivåer har nytta av jämförelserna.
Resultat 2026
Kort om resultaten
Årets resultat visar bland annat:
- Andelen kommuner som har en aktuell kontinuitetsplan för verksamheter för särskilt sårbara grupper har ökat år 2026 från i snitt 22 till 32 procent från föregående år. Längst i arbetet har man kommit i särskilt boende för äldre där 42 procent av verksamheterna har en aktuell kontinuitetsplan. Där kommunerna inte kommit lika långt med aktuella kontinuitetsplaner är i hem för vård eller boende för barn och unga där endast 20 procent har en sådan plan.
- Andelen kommuner som ställer krav på krisberedskap vid upphandling av tjänster som utförs i verksamheter för särskilt sårbara grupper har i snitt ökat från 39 till 49 procent från förgående år. Andelen varierar mellan som lägst 43 procent (bostad med särskild service för vuxna) och som högst 55 procent (särskilt boende för äldre) i de olika boendeformerna.
- Andelen kommuner som har en på ledningsnivå beslutad evakueringsplan för verksamheter för särskilt sårbara grupper som bedrivs i egen regi har ökat något från förgående år från 28 till 32 procent.
- En hög andel kommuner har en beredskapsplan för höga temperaturer för verksamheter för särskilt sårbara grupper som bedrivs i egen regi. I de flesta boendeformer uppger mellan 82 och 88 procent av kommunerna att sådana planer finns. Undantaget är HVB för barn och unga respektive för vuxna. Där uppger endast 64 respektive 63 procent av kommunerna att de har en beredskapsplan för höga temperaturer. För HVB för barn och unga är det en ökning från 56 till 64 procent.
Relaterade publikationer
Kartläggning
Kartläggningen redovisar identifierade behov av stöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Den riktar sig till regeringen, huvudmän inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, myndigheter och andra aktörer som berörs av krisberedskap, katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.
Uppföljning
Den här är en uppföljning av socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer, med utgångspunkt i värmeböljan sommaren 2018. Det är en sammanställning och analys av de erfarenheter som ansvariga och personal inom socialtjänstens verksamheter har av att hantera krissituationer.
Mer hos andra
- Databasen Kolada
- Krisberedskap – MSB
- Krisinformation från svenska myndigheter
- Krisberedskap och civilt försvar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst – Kunskapsguiden
- Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial – Folkhälsomyndigheten
- Värme i praktiken. Risker och åtgärdsarbete vid höga temperaturer i fastigheter med LSS- och äldreboenden – Länsstyrelsen Stockholm