Varannan kommun saknar evakueringsplaner för boenden inom funktionshinderområdet

Varje år tar Socialstyrelsen fram en lägesrapport över tillståndet och utvecklingen inom verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning. Det rör sig bland annat om insatser till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och om insatser till personer med funktionsnedsättning 0-64 år enligt socialtjänstlagen, SoL.

I årets rapport framkommer att många kommuner fortfarande saknar krisberedskap i boenden för personer med funktionsnedsättning. Endast 40-50 procent av kommunerna har en kontinuitetsplan, det vill säga en plan som säkerställer att personalen vet vad den ska göra vid en kris eller allvarlig händelse. Ändå har antalet kommuner som infört kontinuitetsplaner ökat med några procentenheter mellan 2020 och 2021.

Saknas evakueringsplaner för boenden

Vidare är det fortfarande endast hälften av kommunerna som har en evakueringsplan för den här typen av boenden.

– Situationer som elavbrott och dricksvattensstörningar kan leda till att man måste evakuera människor från boenden. Kommunerna kan inte vänta med att ta fram rutiner för detta först när det uppstår en kris. De behöver se till att även sårbara grupper kan få den hjälp och det stöd som de behöver vid en allvarlig händelse, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor vid Socialstyrelsen.

Ett annat bekymmer som lägesrapporten belyser är den ekonomiska utsattheten hos många i gruppen. Ekonomiskt bistånd är fortfarande vanligare bland personer med insatser enligt LSS eller SoL jämfört med övriga befolkningen. Visserligen har förekomsten av ekonomiskt bistånd i dessa grupper minskat med någon procentenhet sedan 2018, dock har andelen med långvarigt bistånd ökat. Den grundläggande orsaken är att många har sin huvudsakliga inkomst från aktivitets- och sjukersättning.

– En annan faktor som påverkar de ekonomiska villkoren är avgifter för olika stöd. Ett exempel är hjälpmedelsavgifter som varierar mellan regioner och kommuner, vilket skapar ojämlika förutsättningar, säger Karin Flyckt.

Många har upplevt isolering

För många har pandemin lett till omfattande isolering med ökat dåligt mående som följd då kommuner dragit ned på daglig verksamhet och gruppaktiviteter. Psykisk sjukdom är också vanligare bland personer med insatser enligt LSS jämfört med den övriga befolkningen. Under pandemin har dock andelen psykiatriska diagnoser samt vårdtillfällen vid psykisk ohälsa i den här gruppen minskat.

– Samtidigt vittnar såväl verksamheter som forskare och intresseorganisationer om en ökad psykisk ohälsa. Det minskade antalet psykiatriska diagnoser och vårdtillfällen beror troligen på begränsad tillgång till vården, snarare än att den psykiska ohälsan minskat. Det kan också handla om förändrade sökmönster till följd av pandemin, säger Karin Flyckt.