Sverige är hårt drabbat av covid-19-pandemin. Det märks inte minst inom vården och omsorgen om äldre, som under krisen både behöver hantera smittspridningen och se till att de ordinarie verksamheterna fortsatt fungerar med god kvalitet.

– En tydlig effekt av pandemin är att färre äldre personer har sökt och fått omsorg från sin kommun. En förklaring är att smittspridningen lett till intagningsstopp på en del boenden och att en del hemtjänstinsatser har ställts in. Troligtvis är det också så att personer har låtit bli att söka eller tackat nej till hjälp, av rädsla för att smittas, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Omkring 4 000 färre på särskilt boende

Inflyttningarna till särskilt boende gick tydligt ner när de första tecknen på allmän spridning av covid-19 visade sig förra våren. På nationell nivå var minskningen mest påtaglig i gruppen 80 år och äldre. Bland dem var andelen som flyttade till särskilt boende under hela den analyserade perioden, februari–november, 14 procent lägre jämfört med 2014–2019. Samtidigt finns regionala skillnader. Data för gruppen 70 år och äldre visar att inflyttningen ökade med 14 procent i Blekinge, medan den minskade med 22 respektive 23 procent i Stockholm och Uppsala.

Risk för att behov inte tillgodoses

– Minskningen på särskilda boenden borde ha lett till en ökning inom hemtjänsten, men så är inte fallet. Det gör att vi ser en risk för att äldre personer inte får sina behov tillgodosedda av socialtjänsten. Att inte ta emot eller få hjälp trots att man behöver det kan försämra hälsan och livskvaliteten. Även närstående kan få en tuff situation om de måste ta ett stort ansvar för omsorgen. Kommunerna behöver också vara beredda på att fler personer med större behov kan komma att behöva hjälp när smittspridningen går ner, säger Michaela Prochazka.

Även när det gäller hemtjänst var minskningen tydligast bland de äldsta. Under februari–november förra året var andelen 80 år och äldre som sökte och fick hemtjänst för första gången cirka 20 procent lägre än åren innan. Minskningen var som störst i Västerbotten och Uppsala, där andelen i gruppen 70 år och äldre gick ned med omkring 30 procent.

Lägesrapporten beskriver tillståndet och utvecklingen inom ett flertal delar av vården och omsorgen för äldre. Av årets rapport framgår bland annat också att:

• Användningen av olika former av välfärdsteknik och digital teknik har ökat inom äldreomsorgen under pandemin. Bland annat erbjuder cirka 77 procent av kommunerna internet i de enskilda lägenheterna på särskilda boenden.
• Det finns behov av förbättring inom den palliativa vården. Fler behöver exempelvis få brytpunktssamtal, där läkaren samtalar med patienten och närstående om att vården fokuseras på palliativ vård i livets slut. Av de med äldreomsorg som avled med konstaterad covid-19 fick bara i genomsnitt 35 procent ett dokumenterat brytpunktsamtal.
• De som flyttar till särskilt boende bor där i genomsnitt 25 månader, eller drygt två år, enligt siffror för personer som fick beslut om särskilt boende åren 2014–2017. Hur vårdtiden har påverkats av covid-19 är ännu för tidigt att analysera.