Socialstyrelsen: Stort behov av utbildning och övning för att stärka krisberedskap och civilt försvar
När pandemin gick in på sitt andra år fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram utbildnings- och övningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar. Detta inom områdena traumavård, omhändertagande av drabbade efter händelser med skadliga kemiska ämnen och joniserande strålning, så kallade CBRN-händelser, samt krisstöd.
– När vi tagit fram det här förslaget har vi utgått från de kunskaper som olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal behöver efter att en så kallad ”särskild händelse” inträffat, vilket inom hälso- och sjukvården innebär att den är så omfattande och allvarlig att de befintliga resurserna inte räcker till. Insatserna behöver då organiseras och ledas på särskilt sätt, säger Kristina Lennquist Montán, projektledare på Socialstyrelsen.
Behov av kraftigt stärkt krisberedskap
För att kunna hantera den typen av situationer behöver kunskapen i kommuner och regioner kraftigt stärkas menar Socialstyrelsen som alltså tagit fram ett förslag på ett relativt omfattande utbildningspaket. Myndigheten menar att basala kunskaper inom katastrofmedicin bör besittas av all hälso- och sjukvårdspersonal.
– Ja, det behövs eftersom alla som jobbar inom vården kan komma att bli direkt eller indirekt berörda när särskilda händelser inträffar. Det kan innebära ett stort antal skadade eller sjuka som medför att det omedelbara vårdbehovet vida överstiger tillgängliga resurser, säger Kristina Lennquist Montán.
Andra typer av särskilda händelser är översvämningar, bränder, elavbrott eller värmeböljor som kan medföra stora konsekvenser för möjligheten att bedriva vård. Något som faktiskt kan ske redan första gången man sätter sin fot på jobbet.
Viktigt med ökad möjlighet till övning
Den kunskap som vårdpersonal behöver för att driva normal sjukvård räcker inte för att kunna fungera vid insatser i kris och krig och Socialstyrelsen pekar ut ett antal områden och även yrkeskategorier som behöver mer utbildning och även möjlighet att öva för att kunna möta den typen av situationer.
– Det gäller kunskap om prioritering mellan drabbade och mellan åtgärder, förenklad diagnostik och behandling och primär behandling av tillstånd utanför det egna specialistområdet. Men det gäller även kunskaper om driftsäkerhet gällande el- och vattenförsörjning när kriser uppstår, säger Kristina Lennquist Montán.
Den 1 oktober trädde en ny reform vad gäller krisberedskap och civilt försvar i kraft där syftet är att stärka Sveriges motståndskraft under kriser och ytterst krig. I och med att landet befinner sig i en ansökningsprocess till Nato samt det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands krig mot Ukraina påverkas planeringsarbetet för kommande år. För hälso- och sjukvården kommer det även att innebära större behov av samordning med fler aktörer även på internationell nivå.
Sedan den 1 oktober är Socialstyrelsen sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Det innebär att myndigheten fått ett nytt och större ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig.