Så vill Socialstyrelsen stötta regionernas hantering av uppdämda vårdbehov

Publicerad:
För att kunna hantera pandemins konsekvenser inom hälso- och sjukvården är det viktigt att få en tydligare bild av hur stora de uppdämda vårdbehoven faktiskt är. Socialstyrelsen vill därför stödja regionerna i att ta fram lägesbilder och analyser. Andra insatser som myndigheten föreslår är stöd när det gäller principer för övergripande prioriteringar samt utmönstring av ineffektiva vårdåtgärder.

– Hälso- och sjukvården kommer sannolikt att behöva hantera konsekvenserna av covid-19 under en längre tid. Att komma ikapp med de vårdbehov som har fått prioriteras ner under pandemin är en stor och komplex utmaning som kräver insatser av många olika aktörer, såväl regionalt som nationellt, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen lämnar i dag, på uppdrag av regeringen, en plan för hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av de uppdämda vårdbehoven. Uppdraget har varit att ta fram förslag på insatser i nära samverkan med de 21 regionerna och Sveriges kommuner och regioner, SKR. Rapporten fokuserar på insatser som lyfts fram i dialogen mellan myndigheten, regionerna och SKR.

– För att kunna hantera pandemins följder på ett systematisk och jämlikt sätt behöver vi få en tydligare bild av hur mycket vård som skjutits upp. Till exempel vilka patientgrupper som drabbats mer än andra och vilka regionala skillnader som kan finnas. Därför vill vi stödja regionerna i det arbete de har påbörjat när det gäller att ta fram analyser och lägesbilder, säger Mattias Fredricson.

Socialstyrelsen föreslår också att myndigheten ska ta fram principer för prioriteringar, exempelvis när det gäller vilka insatser och patientgrupper som bör prioriteras i hanteringen av de uppdämda behoven.

Ytterligare en insats som kan bidra till regionernas arbete är att stötta utmönstring av ineffektiva vårdåtgärder. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för olika patientgrupper finns en del åtgärder, exempelvis behandlingar eller undersökningsmetoder, som utifrån till exempel aktuellt kunskapsläge bedöms vara sådant som hälso- och sjukvården inte bör ägna sig åt. En lista med så kallade ”icke-göra” skulle kunna stödja regionerna i att undvika att dessa åtgärder fortfarande utförs. Detta för att frigöra resurser till annan vård.

– Vi befinner oss fortfarande i en pandemi. Situationen med uppdämda vårdbehov kommer att kunna förändras löpande och därmed också myndighetens uppdrag. I det fortsatta arbetet är det angeläget med en nära dialog mellan myndigheten och regionerna, säger Mattias Fredricson.

Plan med förslag på insatser för att stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov orsakade av covid-19
Uppdämda vårdbehov orsakade av covid-19Artikelnummer: 2020-9-6900|Publicerad: 2020-09-15

Kontakt

Presstjänsten
Telefonnummer: 075-247 30 05