Organdonation - mer kan göras för att fler liv ska kunna räddas

Publicerad:
Hittills i år har 137 avlidna personer kunnat hjälpa andra svårt sjuka genom att donera sina organ men efterfrågan på organ och vävnader är fortsatt betydligt större än tillgången. Socialstyrelsen uppmärksammar därför för tolfte året i rad behovet av organ- och vävnadsdonation i en kampanj för att få fler att ta ställning i donationsregistret.

Texten har uppdaterats 2021-11-11.

Idag inleds på Socialstyrelsens initiativ den årliga Donationsveckan som framförallt har som syfte att få fler att göra sin inställning till donation känd genom att anmäla sig till donationsregistret. Detta för att öka förutsättningarna för att fler ska kunna bli organ- och vävnadsdonatorer.

Varje donator kan rädda upp till åtta människors liv

I Sverige är det brist på organ och vävnader men så skulle det inte behöva vara, en donator kan nämligen rädda upp till åtta människors liv. Hittills i år har ungefär lika många personer som i fjol kunnat bli donatorer och det mesta pekar mot ungefär samma resultat som i fjol. Men fortsatt är alltså behovet av organ och vävnader betydligt större än tillgången.

En stor del av de patienter som är möjliga donatorer uppmärksammas inom intensivvården. Men bara i hälften av fallen tas kontakt med en transplantationskoordinator så att en donation ska kunna göras möjlig.

– Vår ambition är att betydligt fler organ- och vävnadsdonationer ska kunna möjliggöras för att kunna rädda fler liv och att donation ska vara en naturlig del av hälso- och sjukvården, men där är vi inte än, säger Anna Aldehag, enhetschef på Nationellt Donationscentrum.

Ny process har gett positiv utveckling

Förutom den vanligaste typen av donation, donation efter att hjärnan har slutat fungera (DBD), håller donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) på att införas i Sverige. I de länder där DCD-processen tillämpas ser man en positiv utveckling av antalet donationer.

– I de regioner i landet som redan infört den processen har det gett ett tydligt positivt resultat framförallt när det gäller antalet njur- och levertransplantationer från avlidna. Vi skulle gärna se ett brett införande av den i flera sjukvårdsregioner, säger Helena Almén, medicinskt sakkunnig på Nationellt Donationscentrum.

Behov av mer utbildning inom donationsområdet

Fördelningen av utbildningsinsatser i organ- och vävnadsdonation vid lärosäten över landet ser olika ut. På vissa lärosäten ägnas ett antal timmar åt ämnet, på andra ingen tid alls.

– Därför behövs en bättre samverkan om kunskapskraven för läkare och sjuksköterskor för att minska olikheterna i grund- och vidareutbildning inom donationsområdet, säger Anna Aldehag.

Socialstyrelsen har därför upphandlat en SK-kurs i donation av organ och vävnader som ges av Karolinska Institutet och som startar nästa år. Kursen finns tillgänglig i SK-kursverksamhetens utbildningsportal. Kursen ges av Karolinska Institutet.

Daglig uppdatering av donationsregistret

Genom att registrera sig i donationsregistret säkerställer man att vården får kännedom om ens inställning, ifall frågan om donation skulle bli aktuell. När ett liv inte längre kan räddas och vårdpersonalen ser att en patient skulle kunna vara en möjlig donator är det till donationsregistret man först vänder sig för att ta reda på om patienten registrerat sin donationsvilja. 

– Utöver att registrera sig i donationsregistret är det också viktigt att man berättar för sina närstående hur man vill ha det, säger Anna Aldehag.

En nyhet under årets donationsvecka år är att det kommer att gå att följa hur många anmälningar som görs per dag till donationsregistret. Det kommer även att gå att se antalet anmälningar per län. Statistiken publiceras dagligen på Socialstyrelsens webbplats: Anmälningar Donationsveckan 2021

Fakta

Av de drygt 1,7 miljoner svenskar som redan har registrerat sig i donationsregistret är 8 av 10 positiva till organdonation. Donationsregistret avser donation av organ och vävnader efter döden och inte donation från levande donatorer.

Antal avlidna organdonatorer per år:

2020: 174

2019: 191

2018: 182

2017: 188

2016: 185

2015: 167

Kontakt

Anna Aldehag, enhetschef
Telefon: 075-247 37 50

Kontakt

Helena Almén, medicinskt sakkunnig
Telefon: 075-247 37 87