Ökad patientsäkerhet inom flera områden – men fortsatt utveckling behövs

Publicerad:
Det finns flera faktorer som pekar på en förbättrad patientsäkerhet inom vården, det visar en ny uppföljning från Socialstyrelsen som utgått från den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Samtidigt visar rapporten på områden där utvecklingen behöver förstärkas.

Socialstyrelsens uppföljning av hur säker vården är i dag utgår ifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet som Socialstyrelsen presenterade förra året. Uppföljningen omfattar ett 50-tal mått, så kallade indikatorer, på patientsäkerheten i Sverige.

Bland det som undersökts finns förekomst av vårdskador och följsamhet till arbetssätt som minskar risken för att skador som till exempel infektion, fall, trycksår och följder av läkemedelsfel ska uppstå.

- Vi har inte bara tittat på förekomst av skador utan även på förebyggande arbete som förhindrar skador och bidrar till säker vård. Sammanfattningsvis ser vi en positiv utveckling i resultaten för 24 av 35 indikatorer där vi har nationella data över längre tid. Men det finns också några resultat som är oförändrade över tid samt några resultat som inte uppvisar en positiv utveckling, säger Marianne Aggestam, utredare på Socialstyrelsen.

Vårdskador har minskat

De resultat som pekar på en förbättring sträcker sig över flera olika områden. Inom somatisk vård av vuxna på sjukhus har exempelvis andelen patienter som får en vårdskada minskat från 8,7 till 7,1 procent mellan 2013 och 2019. Andelen patienter med trycksår har minskat över tid i både sjukhusvård och kommunal vård och omsorg.

- Och andelen personer 75 år och äldre som har läkemedel som bör undvikas har sjunkit med hälften - från 14 procent 2005 till 6,5 procent 2020, säger Urban Nylén, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En annan önskvärd utveckling syns på området suicidriskbedömning. Sådana bedömningar förbättrar möjligheterna att vidta åtgärder och ge vård som minskar risken för ytterligare suicidförsök. Under åren 2011–2020 har andelen patienter som fått en suicidriskbedömning av läkare inom 7 dagar efter vård till följd av suicidförsök ökat, från ungefär var tionde till nu knappt hälften.

- Det är stor ökning men samtidigt från en låg nivå. Dessutom finns det stora skillnader mellan regionerna, så här finns möjlighet till fortsatt förbättring, säger Carina Skoglund, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Av rapporten framgår också att följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har förbättrats, särskilt i kommunerna.

- En förklaring till detta kan tänkas vara att pandemin har påverkat utvecklingen i positiv riktning. Det finns även andra mått där pandemin kan ha spelat in, exempelvis när det gäller antibiotika-användningen som minskat särskilt mycket inom öppen vård under 2020, säger Marianne Aggestam.

När det gäller förlossningsvården ses flera goda resultat även om bilden är blandad. Under flera år har de allvarliga bristningarna vid vaginala förlossningar bland förstföderskor minskat lite. Även akuta kejsarsnitt bland förstföderskor har minskat något från 8,7 till 7,7 procent mellan 2010 och 2019.

- Däremot har nyfödda barn som uppvisar ett försämrat hälsotillstånd i form av låg Apgar-poäng, som speglar syrebrist hos det nyfödda barnet, ökat något, säger Marianne Aggestam.

Ger möjlighet till utveckling

Rapporten ger en lägesbild av hur säker vården är inom några delar av hälso- och sjukvården. Målet är att rapporten ska kunna vara ett stöd i arbetet med att utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet genom att aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i nästa steg kan genomföra analyser och förbättringsarbete på olika organisatoriska nivåer i samverkan med professionen.

Samtidigt ger inte de befintliga måtten hela bilden, utan andra mått behövs för att ge en mer heltäckande bild av patientsäkerheten framöver.

- Exempelvis ser vi behov av andra mått och indikatorer inom primärvård och hemsjukvård liksom tandvård och vård av barn. Det behöver också adderas vårdperspektiv som rehabilitering och diagnostik samt resursperspektiv som arbetsmiljö, kompetensförsörjning och ledning och styrning. Detta är faktorer som vi kommer att behöva ha dialog och samverkan om med både regioner och kommuner inför nästa uppföljning som planeras till 2024, säger Carina Skoglund.

Fakta
  • Syftet med rapporten är att den ska fungera som en baslinjemätning och ligga till grund för en kontinuerlig systematisk indikatorbaserad uppföljning av patientsäkerhet, baserad på den nationella handlingsplanen.
  • Rapporten är tänkt att ge underlag till arbetet för närvaro av säkerhet, och frånvaro av skada, och visa riktningen i patientsäkerhetsarbetet. Målet är också att den ska kunna utgöra ett stöd för kommuner och regioner i att identifiera olika förbättringsområden inom patientsäkerheten och möjligheter till uppföljning.
  • Socialstyrelsen planerar för att en indikatorbaserad uppföljning med analys och bedömning av utvecklingen genomförs vart tredje år, och att nästa uppföljning kommer 2024.
Fakta / Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet

Grundläggande förutsättningar för säker vård:

Engagerad ledning och tydlig styrning

En god säkerhetskultur

Adekvat kunskap och kompetens

Patienten som medskapare

Fem prioriterade fokusområden i handlingsplanen:

Öka kunskap om inträffade vårdskador

Tillförlitliga och säkra system och processer

Säker vård här och nu

Stärka analys, lärande och utveckling

Öka riskmedvetenhet och beredskap

Kontakt

Marianne Aggestam
Telefon: 075-247 36 03

Kontakt

Urban Nylén
Telefon: 075-247 35 65

Kontakt

Carina Skoglund
Telefon: 075-247 30 67