Stängt för underhåll på torsdag

Torsdag den 25 april kommer vi att genomföra underhållsarbete på Socialstyrelsens webbplatser. Arbetet förväntas pågå mellan 13-16. Under tiden arbetet pågår kommer du inte att komma åt webbplatserna.

Tack för ditt tålamod.

Nytt stöd i planeringen av vårdens kompetensförsörjning

Publicerad:
Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvården visar att det fortsätter att råda brist inom flera av legitimationsyrkena. Nästan alla regioner bedömer att det finns för få grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, psykologer, specialistläkare och biomedicinska analytiker. Särskilt efterfrågas erfaren personal.

Socialstyrelsens rapport syftar till att vara ett nationellt stöd i den långsiktiga planeringen av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Den bygger bland annat på enkäter som skickades till regioner och kommuner under andra halvåret 2019.

Svaren visar att personalbristen varierar över landet, och mellan olika verksamheter. Av de 21 regionerna uppger samtliga att det är brist på specialistsjuksköterskor, och i 20 är det brist på grundutbildade sjuksköterskor. Bland 170 svarande kommuner uppger 96 att de har för få sjuksköterskor och 130 att det är brist på specialistsjuksköterskor.

– Fler sjuksköterskor tar examen men trots det rapporteras brist. Det hänger bland annat ihop med stora pensionsavgångar. Nästan var tredje sysselsatt specialistsjuksköterska är över 60 år, enligt våra senaste uppgifter, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.

Lång väntan på AT-plats

Rapporten visar också att det främst är erfaren vårdpersonal som saknas. Bland annat rapporterar 19 regioner brist på specialistläkare, medan fem har överskott på icke specialiserade läkare. Antalet läkare som tog examen ökade med 21 procent 2014–2018. Samtidigt minskade de utfärdade läkarlegitimationerna med 3 procent.

– Siffrorna pekar på problemet med att många nyexaminerade läkare får vänta länge på en AT-plats. Mot bakgrund av efterfrågan på specialistläkare är det angeläget att nyutbildade läkare får möjlighet att genomföra AT, söka legitimation och sedan påbörja sin specialisering, säger Maria State.

Nytt nationellt vårdkompetensråd

Den 1 januari 2020 inrättade regeringen det Nationella vårdkompetensrådet. Det är ett rådgivande samverkansforum mellan regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet.

– Kompetensförsörjningen är en av hälso- och sjukvårdens stora utmaningar, och för att möta den krävs nationell samordning av åtgärder och långsiktig planering av personalbehoven. Det är syftet med det nationella vårdkompetensrådet. Socialstyrelsens rapport blir ett viktigt underlag för rådets arbete framöver. Vi kommer bland annat att titta på vilka flaskhalsar som finns i flödet från utbildning till arbetsliv och vidareutbildning, säger rådets ordförande Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Mer fakta ur Socialstyrelsens rapport:

  • 19 regioner bedömer att det råder brist på psykologer och biomedicinska analytiker. I 18 regioner uppges även tandläkare och barnmorskor vara en bristvara.
  • Yrkena med högst söktryck på sina utbildningar höstterminen 2019 var psykolog och läkare, med nästan tio respektive drygt fem sökande per plats. Därefter kom dietist, med nästan fem sökande per plats, och fysioterapeut med drygt fyra.
  • Den 1 juli 2019 infördes legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Därmed utökades antalet legitimationsyrken i vården till 22. Mellan juli 2019 och februari 2020 har omkring 990 sådana legitimationer utfärdats.

Kontakt

Ann-Marie Wennberg Larkö