Ny uppskattning: 68 000 kvinnor och flickor kan ha varit utsatta för könsstympning

Publicerad:
I dag publicerar Socialstyrelsen ett faktablad om hur många kvinnor och flickor som kan ha varit utsatta för könsstympning. Det totala antalet uppskattas till 68 000 kvinnor och flickor. ”Tillsammans med våra kunskapsstöd kan detta öka kunskapen och utgöra ett stöd för vården och socialtjänsten i arbetet med att upptäcka, förebygga och ge vård med anledning av könsstympning”, säger Ulrika Axelsson Jonsson, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har tagit fram en ny uppskattning av antalet kvinnor och flickor som i dag bor i Sverige och som kan ha varit utsatta för kvinnlig könsstympning. Den baseras bland annat på antalet utrikes födda kvinnor och flickor från länder där könsstympning förekommer, och hänsyn har även bland annat tagits till hur stor förekomsten i de länderna beräknas vara samt andra faktorer.

– Socialstyrelsen uppskattar att antalet kvinnor och flickor som kan ha utsatts för könsstympning är 68 000, baserat på befolkningsuppgifter från 2021. Det finns samtidigt flera faktorer som gör att det är svårt att ta fram exakta siffror när det gäller könsstympning, exempelvis kopplat till olika länders uppskattningar av förekomst av kvinnlig könsstympning och att det inte är en homogen grupp. Så detta handlar om ungefärliga siffror, säger Samuel Westberg, statistiker på Socialstyrelsen.

2015 presenterade Socialstyrelsen en uppskattning som utgick från befolkningsuppgifter från 2012. Då bodde det färre personer i Sverige från länder där könsstympning förekommer, vilket gjorde att den siffran var lägre.

– Siffrorna från 2015 är inte helt jämförbara med de som nu presenteras eftersom vissa olikheter finns i metodologi, men våra beräkningar visar samtidigt att detta inte lett till några större skillnader i uppskattningen. Det uppskattade antalet har ökat sedan 2015, vilket främst beror på att antalet personer i Sverige från de länder där könsstympning förekommer är fler i dag, säger Samuel Westberg.

De nya uppgifterna som nu presenteras i faktabladet kan utgöra ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i deras arbete.

– Vården och socialtjänsten har viktiga roller när det gäller att erbjuda vård och stöd till kvinnor som utsatts för könsstympning liksom att förebygga att flickor utsätts, genom att sprida kunskap och ta upp frågorna i dialog. Det nya faktabladet kan vara värdefullt i det arbetet och utgöra ett stöd i att få kontakt med flickor och kvinnor som har genomgått könsstympning eller som riskerar att utsättas för det, och som har behov av vård eller stöd, säger Ulrika Axelsson Jonsson.

13 000 - 23 000 flickor som befinner sig i risk

Socialstyrelsen har även gjort en uppskattning av antalet flickor som riskerar att utsättas för könsstympning. Den baseras på Europeiska Jämställdhetsinstitutets (EIGE:s) metod från 2018 för att beräkna risken för könsstympning bland flickor till och med 18 år. Det är en metod som tar hänsyn till frågor som exempelvis födelseland, åldern då könsstympning vanligtvis genomförs i ursprungslandet och antaganden om integrationseffekter.

– Socialstyrelsen uppskattar att i ett scenario där integrationen haft stor effekt, så kan antalet flickor som är i risk ligga på 13 000. I ett scenario där integrationen inte haft någon effekt så skulle antalet kunna vara 23 000. Även här handlar det alltså om ungefärliga siffror, säger Samuel Westberg.

– Det viktiga med de här uppgifterna är att belysa att det finns en grupp flickor som riskerar att utsättas för könsstympning och vikten av att vården och socialtjänsten arbetar förebyggande för att förhindra att flickor utsätts för könsstympning, säger Ulrika Axelsson Jonsson.

Socialstyrelsen arbetar på flera sätt med att höja kunskapen och kompetensen på området kvinnlig könsstympning. Ett exempel är att Socialstyrelsen förra året gav ut ett samtalsstöd för socialtjänstens medarbetare som möter flickor och kvinnor som kan ha utsatts för, eller som riskerar att utsättas för könsstympning. I höst kommer ett motsvarande stöd till hälso- och sjukvården, som gäller samtal både med barn och med vuxna.

- De båda samtalsstöden är tänkta att hjälpa i såväl i det förebyggande arbetet som med att få kontakt med flickor och kvinnor som kan ha behov av vårdinsatser, säger Ulrika Axelsson Jonsson.  

Fakta

  • Kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt lag i Sverige. För personer som bor i Sverige är det även olagligt att åka utomlands och genomföra ingreppet.
  • Könsstympning innebär att man skadar eller skär bort delar av de yttre könsorganen på flickor. Åldern när ingreppet utförs varierar, också typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför.
  • Den viktigaste förebyggande uppgiften för hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänst är att våga fråga flickor och kvinnor med bakgrund från länder där könsstympning förekommer. För att kunna göra det på ett bra sätt krävs kompetens om frågan, utbildning och klinisk erfarenhet. Det krävs också att man är lyhörd och bemöter både enskilda och familjer på ett respektfullt vis.
  • Socialstyrelsen arbetar för att stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten i arbetet med att förebygga, upptäcka och ge vård med anledning av könsstympning. Tidigare har Socialstyrelsen exempelvis publicerat ett kunskapsstöd (2016) som uppdateras i år. Socialstyrelsen har även webbutbildningar om könsstympning som vänder sig både till hälso- och sjukvården och till socialtjänsten.
Uppskattning av antalet kvinnor och flickor i Sverige 2021 som kan ha varit utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning