Inte sedan 2004 har det genomförts så få aborter som under fjolåret. Det beror bland annat på att den minskning av aborter som skett bland yngre kvinnor under den senaste tioårsperioden har hållit i sig. År 2020 rapporterades cirka 9 aborter per 1 000 flickor i åldersgruppen 15–19 år, att jämföra med cirka 21 per 1 000 under 2010.

– Det kan ha ett samband med att förskrivningen av långtidsverkande preventivmedel i den åldersgruppen har ökat, hormonspiral och så kallad p-stav. Det i sin tur kan bero på att preventivmedel sedan 2017 är kostnadsfria för kvinnor under 21 år. Vissa regioner erbjuder subventioner upp till 25 år, säger Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen.

Allt tidigare aborter

Sedan 2016 är abort vanligast bland kvinnor mellan 25 och 29 år, vilket också är den ålder då flest föder sitt första barn. Aborterna sker allt tidigare i graviditeten. År 1995 utfördes 10 procent av aborterna före vecka 7, att jämföra med 60 procent 2020. 

– Metoderna har utvecklats. Sedan 1992 används en medicinsk metod i Sverige och kirurgisk abort har därefter minskat successivt. Tillgängligheten till abort har ökat i och med att kvinnan inte behöver vara på sjukhus utan kan vara hemma under aborten, säger Inga-Maj Andersson

I stort sett alla aborter under fjolåret, 96 procent, gjordes med medicinsk metod. Det innebär att graviditeten avbryts genom läkemedelsbehandling som sker i två steg. Dessa aborter handläggs ofta av barnmorskor men verksamhetschef eller läkare har det yttersta medicinska ansvaret.

– Metoden kan användas vid alla graviditetslängder då abort är tillåten. Den första dosen ges alltid på sjukhus eller klinik medan den andra behandlingen med värkstimulerande läkemedel kan ske i hemmet, säger Inga-Maj Andersson.

Flera aborter

Av de cirka 34 600 som gjorde abort 2020 hade 47 procent gjort en eller flera aborter tidigare. Det kan jämföras med 38 procent år 2000.  

Kvinnan har själv rätt att bestämma om hon vill göra abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Efter det krävs ett tillstånd av Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen. Totalt 35 personer fick avslag på sin ansökan om abort efter vecka 18 under fjolåret medan 538 beviljades varav majoriteten, 75 procent, berodde på fosterskada eller kromosomavvikelse. I övrigt var det framför allt sociala skäl som låg bakom, vilket till exempel kan handla om problem med alkohol eller droger.

– En sammanvägning av kvinnans hela sociala situation kan vara grund till att synnerliga skäl föreligger till abort, säger Inga-Maj Andersson.

Socialstyrelsens abortstatistik bygger på inrapportering av uppgifter från kliniker och sjukhus som utför aborter och omfattar även aborter som handläggs av barnmorskor.