Kartläggning: läkemedel vid klimakteriet varierar stort över landet

Publicerad:
Hormonläkemedel vid klimakteriebesvär är betydligt vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även antalet kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierar. Det visar Socialstyrelsens första nationella kartläggning av vård och behandling vid klimakteriet.

– Socialstyrelsen har under de senaste åren genomfört flera arbeten med fokus på kvinnors hälsa. I och med denna kartläggning kan vi nu också ge en första överblick av vård och behandling vid klimakteriebesvär, säger Christina Strååt, projektledare på Socialstyrelsen.

Omkring 70 procent av alla 47–56-åriga kvinnor har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar, enligt en svensk studie. Även torra och sköra slemhinnor är vanligt. Kartläggningen visar att 11 procent av landets 45–60-åriga kvinnor hämtade ut receptbelagda läkemedel mot dessa besvär under 2018. Vid en jämförelse av länen skiljer sig siffrorna stort. Flest uttag av hormonläkemedel gjordes i Uppsala och Stockholms län: strax över 400 uttag per 1000 kvinnor. I Blekinge, Jämtland och Kronoberg var uttagen däremot färre än 250 per 1000 kvinnor. En kvinna kan ha gjort flera uttag.

– Dessa skillnader är så pass stora att vi kommer att gå vidare och analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut, och även vad kvinnor i klimakteriet behöver när det gäller råd, stöd och behandling, säger Christina Strååt.

Skillnader i vårdkontakter

Kartläggningen visar också att det varierar mycket hur ofta kvinnor besöker den gynekologiska öppenvården för sina klimakteriebesvär. Kvinnor i Stockholms län hade under 2018 flest vårdkontakter, 14 300 per 100 000 kvinnor. Det är omkring sju gånger fler besök än i exempelvis Skåne, Kronoberg och Västmanland.

– En del av skillnaderna skulle kunna förklaras av att kvinnor i vissa delar av landet i högre utsträckning fått hjälp inom primärvården, exempelvis på en vårdcentral eller barnmorskemottagning. Det behöver vi undersöka vidare, säger Björn Nilsson, enhetschef.

Uppgifter om vårdkontakter i primärvården eller hos andra yrkesgrupper än läkare ingår inte i kartläggningen eftersom dessa uppgifter inte registreras i Socialstyrelsens patientregister.

– Utifrån denna första kartläggning behöver vi nu fördjupa bilden, för att bedöma behovet av åtgärder för att förbättra råd, stöd och behandling till kvinnor i klimakteriet, säger Christina Strååt.

Fakta klimakteriebesvär

  • Klimakteriet är perioden före och efter den allra sista menstruationen, menopausen. Den kan vara omkring fem till tio år och kan orsaka besvär kopplade till minskande produktion av könshormonet östrogen. Värmevallningar och svettningar är de besvär som främst kopplas till klimakteriet.
  • Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.
  • Klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar kan bland annat behandlas med hormonläkemedel. Rekommendationerna om hormonläkemedel har skiftat de senaste decennierna på grund av nya forskningsrön om risker och nytta med dem. Utifrån aktuell kunskap tog Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, SFOG, år 2019 fram nya råd för menopausal hormonbehandling.
Kartläggning av vård och behandling av klimakteriebesvär

Kontakt

Christina Strååt
Telefon: 075-247 30 55

Kontakt

Björn Nilsson, enhetschef
Telefon: 075-247 32 80