Indragna aktiviteter har bidragit till ökad psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning

Publicerad:
Indraget stöd, ökad isolering och psykisk ohälsa. En rapport från Socialstyrelsen visar att pandemin slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service.

Socialstyrelsen har kartlagt och analyserat hur pandemin påverkat möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att få tillgång till och delta i daglig verksamhet och andra kommunala insatser enligt LSS.

Uppdragets slutrapport visar att under 2020 genomförde 80 procent av landets kommuner och stadsdelar förändringar i LSS-verksamheten till följd av covid-19. Framför allt drabbades personer med daglig verksamhet. Omkring en tredjedel av kommunerna ställde in insatsen helt och hållet, vilket berörde 17 200 personer. En lika hög andel kommuner minskade insatsens omfattning.

– Många brukare hade redan före pandemin begränsade sociala kontakter och nedstängningen har ökat isoleringen ytterligare. Vissa boenden har till exempel haft stängt för besökare samt begränsat tillgången till gemensamhetsutrymmen. Isoleringen har även ökat för personer med personlig assistans, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen.

Andra alternativ

Till ljusglimtarna hör att de flesta kommuner och stadsdelar ändå tycks ha erbjudit andra alternativ.

– Det har bland annat handlat om utomhusaktiviteter och daglig verksamhet som man genomfört digitalt, säger Karin Flyckt.

De alternativa stöd som erbjudits har dock inte fullt ut vägt upp de negativa konsekvenserna. Isoleringen har lett till ökad psykisk ohälsa bland personer med insatser enligt LSS.  Det är också känt sedan tidigare att den psykiska ohälsan är relativt hög i den här gruppen.

– Det är viktigt att de som fått en försämrad psykisk hälsa till följd av pandemin får stöd att hantera den, såväl medicinskt som psykosocialt, säger Karin Flyckt och poängterar att det även behövs stöd till anhöriga.

Saknades kontinuitetsplaner

Kommunerna har haft olika förutsättningar att hantera pandemin. Endast omkring 40 procent av kommunerna hade 2020 aktuella kontinuitetsplaner för boenden enligt LSS. En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en kris som covid-19-pandemin.

– Detta kan bidra till att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att fler kommuner tar fram kontinuitetsplaner för sina verksamheter enligt LSS, säger Karin Flyckt.

Riksbedömningar viktigt

Socialstyrelsen konstaterar att det ur ett smittspridningsperspektiv kan ha varit befogat att till exempel stänga dagliga verksamheter men att det är viktigt att först göra riskbedömningar för att begränsa konsekvenserna för de som berörs.

– Det är bekymmersamt att inte alla kommuner och stadsdelar hade kontakt med samtliga brukare som berördes av förändringar. Det är särskilt bekymmersamt att 20 procent av de kommuner som genomförde långvariga förändringar under 2020 inte följde upp förändringarna med brukarna över tid, säger Karin Flyckt.

I det fortsatta arbetet planerar myndigheten bland annat att ta fram ett material om psykisk ohälsa på lättläst svenska som både personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalen kan använda.

– Andra åtgärder är att fortsätta kommunicera vikten av att arbeta med krisberedskap inom verksamheter enligt LSS, till exempel genom att anordna seminarier med lärande exempel.

Ladda ned
Covid-19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSSArtikelnummer: 2021-8-7520|Publicerad: 2021-08-17

Kontakt

Karin Flyckt
Telefon: 075-247 35 75