Flera vårdområden blir nationell högspecialiserad vård

Publicerad:
Tre nya vårdområden ska bli nationell högspecialiserad vård. Dessa är centrala delar av vården vid könsdysfori, vård vid svårbehandlade ätstörningar samt vård vid svårbehandlat självskadebeteende. Det har Socialstyrelsen beslutat, efter genomlysning av områdena.

Socialstyrelsens beslut har fattats efter en sammanvägd bedömning av det som framkommit från sakkunniga, ett antal remissinstanser samt en beredningsgrupp med experter på hälso- och sjukvårdssystemet. När det gäller vårdområdet könsdysfori innebär beslutet att utredning och behandling blir nationell högspecialiserad vård, och denna vård kommer att finnas på tre enheter i landet. Dessa tre enheter kommer även att kunna utföra vissa kirurgiska könsbekräftande åtgärder. 

- Vi ser i dag att patientgruppen ökat, men att det samtidigt är skillnader i vården vid könsdysfori över landet och att vårdkedjan inte hålls ihop tillräckligt väl. Baserat på det underlag som experter tagit fram anser vi att det är av stor vikt att utredning, behandling, kirurgi och uppföljning bildar en sammanhållen vårdkedja för denna patientgrupp. Genom det här beslutet skapar vi förutsättningar för en ökad kvalitet och patientsäkerhet, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Varje år skickas 1 500-2 000 remisser för utredning av könsdysfori. Vissa delar av behandlingen ska även i framtiden kunna skötas i hemregionen, medan exempelvis uppföljning till viss del ska ske på en av de nationella enheterna.

- Könsdysfori är ett tillstånd som kräver specialkunskaper inom utredning, behandling och uppföljning, och ett nära samarbete mellan experter inom många områden som psykiatri, sexologi, urologi, logopedi, plastikkirurgi och endokrinologi. Koncentration av den här vården kommer att ge bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Det är extra viktigt eftersom det redan är brist på vissa viktiga yrkeskategorier för området, som exempelvis barnendokrinologer, säger Thomas Lindén.

Beslutet ger också ökade förutsättningar för uppföljning och forskning inom området könsdysfori och möjlighet till kunskapsutveckling.

- Patientföreträdare har också bland annat lyft fram vikten av ett gott bemötande i kontakterna med vården, och förhoppningen är att genom ökad kompetens och kunskapsutveckling så får vi också ett förbättrat bemötande, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.

En ny nationell vårdform

Beträffande svårbehandlade ätstörningar rör detta en grupp på cirka 200 patienter per år som redan fått behandling i sin hemregion, men där denna behandling inte lyckats. Beslutet innebär att nationell högspecialiserad vård ska bedrivas vid totalt fem enheter, varav tre även ska kunna behandla barn.

Vård vid svårbehandlat självskadebeteende berör en grupp på cirka 100 patienter per år och kommer att bedrivas på tre enheter i landet, varav två även för barn. Precis som för området ätstörningar kommer merparten av vården att fortsätta ske i hemregionen, och tanken är att de nationella vårdenheterna ska agera som stöd till lokala mottagningar.

- Svåra fall av ätstörningar och självskadebeteende kan vara livshotande och i dag ser det olika ut i landet vilken vård man får. Det är svårt för alla mottagningar i landet att erbjuda den här typen av samlad spjutspetskompetensen inom psykiatri, somatik, psykologi och omvårdnad som behövs för de svåraste fallen, säger enhetschef Kristina Wikner och fortsätter:

- Beslutet om att vården nu ska bli nationell högspecialiserad vård handlar om att etablera vårdformer som inte tidigare funnits på det sättet i Sverige och där man samlar fler och mer omfattande behandlingsmetoder för de här komplexa vårdområdena. Det här kan leda till betydande framsteg när det gäller vårdresultaten för de här grupperna och också stärka forskningen och utvecklingen för denna vård.

 

Fakta
  • Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att se över vilka vårdområden som lämpar sig att bedrivas som nationell högspecialiserad vård, och koncentreras till högst fem enheter i Sverige. Det handlar om komplex och sällan förekommande vård som kräver multidisciplinär kompetens och viss volym för att säkra kompetens och utveckling.
  • Våren 2019 kartlades all vård av de nationella programområdena, som sedan fick komma med förslag på vad som skulle kunna genomlysas vidare för att eventuellt bli nationell högspecialiserad vård. Totalt finns nu en lista på cirka 300 olika områden publicerad.
  • Utifrån denna lista får sakkunniggrupper i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ge förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och på hur många enheter sådan vård ska bedrivas på.
  • Efter remissomgång och beredning fattar Socialstyrelsen sedan beslut om huruvida vårdområdet ska bli nationell högspecialiserad vård och i så fall vilket antal enheter som ska få utföra vården.
  • Därefter utlyser Socialstyrelsen möjlighet för regionerna att ansöka om tillstånd att bedriva vården. Nämnden för nationell högspecialiserad vård tar sedan beslut om vilken eller vilka av de regioner som ansökt som får tillståndet att bedriva nationell högspecialiserad vård inom det aktuella området. När nämnden fattar beslutet ska patientens bästa vara utgångspunkten vid bedömningen. Även systemkonsekvenser som t.ex. påverkan på akutsjukvården, patienttransporter samt utbildning och forskning får beaktas om det är för att säkerställa patientens bästa.
  • I januari nästa år inleds ansökningsperioden för att bedriva vård inom områdena viss vård vid könsdysfori, svårbehandlade ätstörningar samt svårbehandlat självskadebeteende.

Kontakt

Kristina Wikner
Telefonnummer: 075-247 33 62

Kontakt

Thomas Lindén